Johan Sandström, professor i företagsekonomi, forskar i svaret. Forskningen ska dessutom bli en dokumentärfilm.
Sandström refererar till gruvstrejken 1969, med ledningen på ena sidan och ett stort kollektiv på den andra. De anställdas familjer var förankrade i bygden.
Förankringen på gruvorter har efterhand luckrats upp, många i gruvorna tillhör entreprenadföretag. Samtidigt är anställningar nu mer löst förankrade.
– Organiseringen och makten är en del av vad vi studerar. Vad är det som gör att organiseringen är som den är? Vilka är inblandade, och vad gör de?, beskriver Johan Sandström frågorna.
Tommy Jensen, Stockholms universitet, är hans forskarkollega. Till studieobjekten hör förhållandena i regionen Saskatchewan, med staden Saskatoon, i Kanada.
– Gruvan, en urangruva, ligger 85 mil från staden. Det flygs in folk, beskriver Johan Sandström.
Han pekar ut ytterligare betraktelser där han vill studera konsekvenserna: Utvecklingen går mot effektivare gruvdrift, det ger kortare livslängd på gruvor. Branschfolk transporteras i högre grad än tidigare till gruvorterna istället för att bo där. Bostäder är lättare än tidigare att flytta. Gruvföretag försöker få in urbefolkning, ett sätt att lyfta människor, men också att köpa folk.
– Det finns exempel, som Boliden, där man försöker anlita samer för att sköta marker och stängsel. I Kiruna hittar man samer i kärnverksamheten. I Kanada är lagstiftningen som berör urbefolkningen starkare och företagen är tvingade att tidigare ta upp en dialog.