När är en surfplatta landar i ens knä, sjunker oftast kroppen ihop. Både axlar och nacke åker framåt, så kroppen slutligen ser ut som en ostkrok.
Inte så bra.
Men det är inte bara hemma som surfplattorna åker fram. På skolorna har det blivit allt vanligare att eleverna har en egen bärbar dator eller en surfplatta att arbeta med.
Smärtorna ökade
Men skolsköterskan Ewa Vikermo Rajala på Tunaskolan är skeptisk. Inte till surfplattor och datorer i sig, utan till själva arbetsmiljön.
– Vid hälsosamtalen vi har i årskurs 4 och 7 så märkte jag att det blev en markant skillnad i statistiken när det kom till smärtor efter vi fick datorer, berättar hon.
På högstadiet på Tunaskolan har alla eleverna har varsin mac-dator, samtidigt som man på mellanstadiet på Hedskolan fick surfplattor i höstas. Där sitter fjärdeklassarna vid borden i klassrummet, samtidigt deras stolar går både att höja och sänka. Hedskolan har till och med köpt in egna, externa, tangentbord till de nya läromedlen.
– Sen ska man sitta så att armarna är i nittio graders vinkel, förklarar eleven Neo Vesterlund och fortsätter:
– Vi har fått berättat att man ska sitta rakt.
Moa Hammarström går i samma klass. Hon använder läsplattor både i skolan och hemma. Fast hon erkänner att hon också sjunker ihop ibland vid plattan.
– Men oftast ligger jag på mage när jag hemma och läser, säger Moa Hammarström.
Flera av fjärdeklassarna känner igen sig i "den ihopsjunkna positionen". Läraren Susanna Selberg menar dock att hon inte ser det så ofta på lektionerna.
– Ibland handlar det om någon enstaka elev och då påminner jag om hållningen, förklarar hon.
– Vi brukar sitta med läsplattorna runt 15 minuter åt gången, så vi funderar mycket på pauser och att vara ute.
Börja prata ergonomi
Men oavsett hållning, så räcker inte det om man inte har en god arbetsmiljö. På högstadiet på Tunaskolan har man förvisso höj- och sänkbara stolar. Fast det är inte tillräckligt, menar skolsköterskan Ewa Vikermo Rajala. Hon påpekar också skillnaderna mellan sitt eget arbetsrum och klassrummen.
Nyckeln för att lösa problemet är att börja prata ergonomi redan i lågstadiet med eleverna, menar Ewa Vikermo Rajala.
Hon tycker också att kommunerna måste ta sitt ansvar i frågan.
– Om alla elever ska ha datorer i skolan, vilket de ska ha, så tycker jag att det också är jätteviktigt att man satsar pengar på en arbetsmiljö. Det är så många år som eleverna går i skolan och då är arbetsmiljön jätteviktig.
sofie.lind@kuriren.com