Videon är inte längre tillgänglig
Fattiga människor får i allt högre grad förlita sig på välgörenhet. De stöd som välfärdssystemen erbjuder räcker inte längre till. De som tvingas leva på bidrag, sjukpenning och a-kassa klarar sig inte en längre tid.
- Trenden är att det bara blir värre. Vi måste börja se hur det ser ut - det verkar som om samhället blivit hårdare, det finns inget förbarmande, säger Vedin.
Hon arbetar som diakon på Björkskatan men detta är något som kyrkans personal över hela Luleå stift vittnar om. Det bekräftar stiftsdiakon Kerstin Lundmark.
- Vi har sett en kraftig uppgång av hjälpsökande och detta arbete blir en allt större del av diakonernas vardag, säger hon.
På marginalen
Det hjälpsökande är inte i första hand utslagna, bostadslösa och missbrukare. Det är människor som en längre tid levt på ytterst knappa inkomster på grund av arbetslöshet eller sjukdom.
- Människor som länge levt på marginalen klarar inte ekonomin om det inträffar något. De uppfyller inte normen för samhällets stöd och plötsligt går det inte längre, säger Lundmark.
- Det är inte människor som slösat bort sina pengar, det är inte därför man är fattig. De har under lång tid levt med mycket små inkomster och uttömt sina reserver, säger Vedin.
Hon berättar att det finns människor som går hungriga i Luleå i dag.
- Jag möter människor som är så sköra att man inser att de inte ätit på flera dagar. Och när man tittar i deras kylskåp är det tomt, säger Vedin.
Svenska kyrkan anslår mer och mer pengar till fattighjälpen. Det handlar om mer än en fördubbling på tre år, något kyrkan själv beskriver som en "dramatisk ökning".
Ren fattigvård
Hjälpen består av allt från matpaket och ekonomiskt stöd till rådgivning och hjälp med kontakter med sociala myndigheter. Kyrkan känner att den får en allt större betydelse för ren fattigvård, välfärdssystemen ersätts av välgörenhet.
- Vill vi ha det så? Så var det ju inte tänkt, säger Ulrica Vedin.
Diakonerna berättar om nödställda som skäms över sin situation och som inte vill söka hjälp på socialförvaltningen. Andra uppfyller inte normen då de kan äga en bostadsrätt eller ha skulder.
- Det rör sig ofta om ensamstående föräldrar. Det kan vara så enkelt att det saknas vinterkläder till barnen. Eller skridskor, säger Lundmark.
Eller julklappar, och julmat. Strömmen av hjälpsökande ökar till jul och påsk och andra storhelger.
- Förr kunde socialen ge lite extra till julen till exempel. Men det är borta nu, trygghetssystemen är mindre generösa i dag. Människor drabbas alltmer av att den offentliga välfärden inte räcker till, säger Kerstin Lundmark.
Frälsningsarmén noterar samma sak. Britt-Marie Alm är kåransvarig i Luleå och berättar att antalet hjälpsökande ökat på senare tid.
- Ja, absolut. Det är många som ringer, det är människor som inte får hjälp av socialen, säger Alm.
Samma behov
Frälsningsarmén ser samma behov som kyrkan, det är sjukskrivna och arbetslösa personer med mycket knappa inkomster och inga marginaler.
- Händer det något, en tandläkarräkning eller liknande, så klarar man det inte. Det finns inget utrymme för extra utgifter, säger Britt-Marie Alm.
Frälsningsarmén samverkar med kyrkan i arbetet men har små resurser.
- Vi skulle kunna göra av med mer men vi måste säga ifrån, säger Alm.
De delar ut matcheckar och försöker stödja med bidrag till hyror och andra utgifter.
- Vi försöker ge mer till barnfamiljer och vi noterar en ökning till storhelgerna, särskilt jul och påsk, säger hon.
Hon ger ett exempel; en ensamstående mamma med tre barn som stod utan pengar till påsklovet. Frälsningsarmén hjälpte familjen så att barnen fick besöka både badhus och restaurang under lovet.
Fotnot: Möt Ulrica Vedin i dag på kuriren.nu, hon finns där mellan klockan 15.00 och 16.00 för att svara på frågor om fattigdomen.