"Vi står inför en demografisk utmaning där vi vet att vi sannolikt blir färre som ska vårda fler. Digitala lösningar är en del av svaret, att vi faktiskt är tillgängliga", säger Pia Näsvall, hälso- och sjukvårdsdirektör.
Samma dag som första patienten i Sverige lades in under diagnosen "covid 19" lanserade Region Norrbotten förlagan till det som i dag är appen Min vård Norrbotten.
Då, 2020, hette den Digitalen och var en webblösning.
Att dessa två saker skedde samma dag beskrivs vara en slump.
– Arbetet med Digitalen började under 2019, och då visste vi ingenting om någon pandemi, säger Pia Näsvall, hälso- och sjukvårdsdirektör på Region Norrbotten.
Men pandemin gav skjuts till lanseringen, enligt Näsvall.
– Det blev ett enormt tryck, vi blev överraskade. Det var bra att det var precis då vi startade den. Men det kunde vi ju aldrig veta.
Varför drog ni igång Digitalen?
– Anledningen, om man går till sig själv eller våra medborgare som vi är till för, är att man vill kunna möta vården digitalt. Vi behövde hitta ett sätt att vara tillgängliga digitalt. Det var ursprunget.
Efter den kraftfulla starten saktade utvecklingen ned.
Under hösten 2023 togs ett omtag, appen föddes och döptes till Min vård Norrbotten. Men i oktober 2024 nämnde regiondirektör Ulrika Sundquist, i sin återkommande rapport till politikerna, att ökningen av Min vård Norrbotten avstannat och att de kunde se en "nedåtgående trend".
Målet är att fler patienter ska hitta till Region Norrbottens egen app Min vård Norrbotten.
Regiondirektörens budskap var att hälsocentralerna måste fortsätta ställa om sitt arbetssätt och att mer information om appen behövdes till både medarbetare och medborgare.
Och mellan 2023 och 2024 ökade antal chattbesök totalt sett.
I dag är det Luleås (och länets) hälsocentraler som driver arbetet med Min vård Norrbotten framåt. När den marknadsförs utåt beskrivs den som "världens minsta hälsocentral". Patienterna loggar in med e-legitimation.
Väl inne i appen går det att välja att söka vård eller "övriga ärenden" som exempelvis kan vara att avboka tider eller fråga om genomförda undersökningar och behandlingar. Frågorna besvaras mellan 8-16 på vardagarna, och patienter ska få svar inom tre dagar för frågor som inte är akuta.
Väljer patienten att söka vård via appen görs det däremot en prioritering utifrån hur allvarliga besvären bedöms vara.
– Du kan starta en chatt när du sitter på fikarasten på jobbet. Vi vill jobba med att vara tillgängliga för medborgarna, det här är ett sätt. Appen är inte tids- eller platsberoende, säger Pia Näsvall.
Har medborgare koll på den, har ni nått ut?
– Det hoppas jag. Vi har haft kampanjer. Det är också viktigt att man känner att det blir en bra effekt när man använder den, att innehållet motsvarar förväntningarna. Vi måste jobba för att göra den ännu bättre och jobba med hela vården, inte bara primärvården utan också den specialiserade vården. Men det är det svårt att säga hur det ska se ut exakt på alla mottagningar, säger Pia Näsvall.
"Jag tror det behövs mer information om appen. Det är min känsla", säger Maria Palo om Min vård Norrbotten.
Hälsocentralerna har kommit olika långt i arbetet med att chatta med patienter. Stadsvikens hälsocentral beskrivs ligga långt fram i Norrbotten.
På Bergnäsets hälsocentral jobbar de med appen i vardagen och skruvar fortfarande i arbetssätten, berättar hälsocentralchefen Maria Palo.
Hur tas den emot?
– Överlag är patienterna nöjda. Det kommer in färre klagomål på den än till exempel telefonen. Vi ser att användandet ökar stadigt. Men vi behöver upplysa och informera mer, så att befolkningen lär sig att den här vägen finns.
En fördel med appen är att patienterna alltid kommer fram, menar hon. Samt att vården kan göra en uppföljning eller ge en återkoppling direkt till patienten, i stället för söka via telefon eller skicka ett brev. Om inte ärendet är akut kan dialogen pågå under flera timmar, beroende på när parterna kan svara.
Digitala arbetssätt av den här typen är bara i sin linda, tror Palo.
– Vi måste hänga med. Det kommer gå ännu fortare, det kan vi vara helt säkra på. Vi kan inte titta bakåt, utan framåt. Hur applicerar vi tekniken så att vi räcker till, och på ett säkert sätt. Säkerhet och sekretess är viktigt. Och att den som behöver den fysiska vården, får plats. De som kan klara sig med egenvård ska få göra det.
Utöver de olika sätten att nå sjukvården finns det en flaskhals på Bergnäsets hälsocentral, och det är läkarbristen. Även om patienterna kommer fram, blir det ett problem om det inte finns läkartider.
Just nu har de 3,8 läkare, när de helst skulle vilja vara cirka sju.
– Läkarbristen är känd, och vi jobbar på den. Men det finns inga snabba lösningar, säger Maria Palo.