På bara några år har barn och ungdomars användande av datorer, mobiler och surplattor ökat lavinartat. I dag är datorerna även det gängse arbetsverktyget i skolan.
– Datorerna tillför ju väldigt mycket positivt. Men det är viktigt att tänka på arbetsmiljön när barn tillbringar alltmer tid framför datorer både hemma och i skolan, säger Katarina Mikaelsson som forskar i fysioterapi vid Luleå tekniska universitet.
Bärbara datorer är svåra att använda på ett ergonomiskt riktigt sätt, konstaterar hon. Eftersom skärmen sitter ihop med tangentbordet måste du böja nacken för att kunna läsa på den.
– Det blir en statisk belastning på nacken som inte är bra i längden.
Att ha höj- och sänkbara stolar och bord förbättrar sittställningen något, men egentligen skulle det behövas ett externt tangentbord och en ställning att sätta upp den bärbara datorn på så att skärmen hamnar på lagom avstånd och kommer upp i ögonhöjd.
Forskningen runt barn och datoranvändning i Sverige är ännu så länge begränsad. Men de första internationella forskningsresultaten har redan kommit – och de är oroande.
– Studierna visar att barn som sitter mycket vid datorer har problem med nacke och skuldror. Men också själva stillasittandet är ett problem i sig.
Själv var Katarina Mikaelsson handledare till två LTU-studenter som gjorde en studie vid en gymnasieskola i Norrbotten ifjol. I en enkätundersökning bland 60 elever uppgav 50 procent att de hade besvär i samband med datoranvändande och 27 procent i samband med mobilanvändande.
I vissa länder finns i dag rekommendationer om hur länge barn maximalt bör sitta vid datorn. I Kanada har man satt en gräns på två timmar.
I Sverige har vi ännu inte antagit några rekommendationer, men det diskuteras.
– Det som framförallt är viktigt är att ta täta pauser och röra på sig emellanåt, kanske göra övningar med överkroppen för att motverka stelhet och öka cirkulationen.
Även i skolan bör man tänka på att inte låta barnen sitta och jobba vid datorerna flera timmar i sträck, tillägger forskarkollegan Agneta Larsson.
En stor skillnad mellan barn och vuxna är att vuxna ofta har en företagshälsovård med fysioterapeuter knutna till sig som håller koll på den ergonomiska arbetsmiljön.
– Barn däremot söker sig till fysioterapeuten när problemen redan har uppstått, säger Katarina Mikaelsson.
Det hon skulle önska är att fysioterapeuter blev en naturlig del av elevhälsan och kunde vara med och jobba förebyggande i skolan.
– Barn behöver få information och själva bli medvetna om hur de ska sitta och jobba för att undvika att få ont i kroppen.