Astrid Pettersson föddes innan kvinnorna fick röstrÀtt

Astrid Pettersson var tre Ă„r gammal nĂ€r Sverige införde kvinnlig röstrĂ€tt.– Det var en stor vinst för kvinnorna tyckte min fostermamma och syster, berĂ€ttar hon.

Snart 98 Är. Astrid Pettersson har levt ett lÄngt liv. SÄ lÄngt att hon Àr född innan kvinnorna fick röstrÀtt i Sverige.

Snart 98 Är. Astrid Pettersson har levt ett lÄngt liv. SÄ lÄngt att hon Àr född innan kvinnorna fick röstrÀtt i Sverige.

Foto: Andreas WĂ€litalo

LULEÅ2014-09-13 07:00

Astrid Pettersson Àr född 1916, tre Är innan kvinnlig röstrÀtt infördes i Sverige, och fem Är innan kvinnorna första gÄngen gick till valurnorna. Tanken svindlar.

– Ja, det Ă€r ett tag sedan, sĂ€ger hon och ler.

Hon föddes i Arvidsjaurs församling, i den lilla byn BrĂ€nnudden. PĂ„ grund av olyckliga omstĂ€ndigheter kunde hennes biologiska förĂ€ldrar inte ta hand om henne. DĂ€rför flyttade hon tidigt till Lillpite, dĂ€r hon vĂ€xte upp hos fosterförĂ€ldrarna Andreas och Emma Ölund tillsammans med den tio Ă„r Ă€ldre fostersystern Ida. Hennes pappa var sĂ„gverksarbetare, mamman var hemmafru och skötte korna. DĂ€r hade hon det bra.

– Min fostermamma var det snĂ€llaste man kunde tĂ€nka sig.

Hemma i Lillpite pratades det ofta politik.

– Det var ingen hemlighet att mina fosterförĂ€ldrar var socialdemokrater, berĂ€ttar hon.

NÀr de gick och röstade klÀdde de upp sig i finklÀder.

Hon minns att fostermamman och storasystern berÀttade för henne om hur det var nÀr den kvinnliga röstrÀtten infördes.

– Det var en stor hĂ€ndelse. Det var ju en nymodighet att kvinnorna fick röstrĂ€tt och det var ett vĂ€ldigt firande.

Hennes mamma och syster tyckte att det var en stor vinst för kvinnorna.

NÀr hon sjÀlv hade Äldern inne, sa hennes fostermor Ät henne att det var viktigt att gÄ och rösta om man hade en uppfattning om hur man ville ha det med politiken. Första gÄngen röstade hon pÄ VÀnstern, berÀttar hon.

– Men jag har inte alltid röstat pĂ„ samma parti, sĂ€ger hon klurigt.

Den viktigaste frÄgan för henne har alltid varit arbetarnas förhÄllanden.

– Jag har alltid kĂ€nt mest för dem i och med att jag vuxit upp i en familj som inte hade det sĂ„ gott stĂ€llt.

SjÀlv gick hon sexÄrig folkskola och började direkt dÀrefter som hembitrÀde vid 15 Ärs Älder. NÄgot Är senare fick hon arbete som sjukvÄrdsbitrÀde pÄ LuleÄ lasarett. DÀr trivdes hon bra.

– Om jag ska skryta sĂ„ kan jag berĂ€tta att jag var omtyckt av alla.

Hon gifte sig med sÀttaren och tryckaren Elof Pettersson 1942 och fick tvÄ barn, Gunnar och Karin. I och med giftermÄlet slutade hon arbeta och blev hemmafru.

Det hade hon inte gjort om hon hade varit ung idag, avslöjar hon.

– DĂ„ hade jag utbildat mig till sjuksköterska.

Viktiga Ärtal för kvinnor

1845 Lika arvsrÀtt för kvinnor och mÀn.

1858 Ogift kvinna över 25 kan fÄ bli myndig efter domstolsbeslut. Gifter hon sig blir hon Äter omyndig.

1864 Mannen förlorar lagstadgad rÀtt att aga sin hustru.

1884 Ogift kvinna blir myndig vid 21 Ärs Älder.

1919 Kvinnor fÄr allmÀn röstrÀtt.

1921 Kvinnor fÄr för första gÄngen rösta i ett riksdagsval. Gift kvinna blir myndig vid 21 Ärs Älder.

1922 De första fem kvinnorna vÀljs in i riksdagen.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om