Banan är inte klimatsmart
Norrbotniabanan är inte vapnet mot koldioxidutsläpp, enligt Jan-Erik Nilsson, professor i transportekonomi. - Järnvägen är inte ett effektivt sätt att motverka klimathotet.
- Även om många lastbilars frakter flyttas över till järnväg blir det inte så många ton. En del gods går dessutom redan på tåg. Men visst innebär en ny järnväg däremot att det blir mindre av störningar. Han garderar sig med att han inte på senare tid studerat förutsättningarna för Norrbotniabanan, men inget av vad han sett andra presentera om banan får honom att ändra sig. Svagt styrmedel
Kampen mot klimathotet talar dessutom inte för den här typen av järnväg, och den saken har han studerat. Jan-Erik Nilsson är delaktig i en rapport från Expertgruppen för miljöstudier till regeringen hösten 2009 med rubriken "Höghastighetståg ett klimatpolitiskt stickspår". Undersökningen grundade sig på utsikterna för Götalandsbanan, Göteborg-Stockholm, vilken av expertgruppen anses samhällsekonomiskt olönsam. Persontågstrafik, alltså, till skillnad mot den stora nyttan med Norrbotniabanan, som är godset. Jan-Erik Nilsson ser likväl fullt jämförbara slutsatser från rapporten jämfört med Norrbotniabanan. Grunden till det är att Banverket överskattat värdet från varje kilo koldioxid som till följd av tåget inte släpps ut från bilar på väg. Nyttan blir lägre. I rapporten konstateras att investeringar i järnvägar är ett svagt styrmedel. Trots stora investeringskostnader kan man endast påverka en liten del av koldioxidutsläppen. - Även om du lägger ner flyget Göteborg-Stockholm får du inte så stor effekt.
Så jobbar vi med nyheter