Lena Johansson började jobba som fritidspedagog på Ängskolans fritidshem för 25 år sedan.
Då hade de 14 barn på en avdelning med två anställda. I dag ansvarar de sju anställda i genomsnitt för 18 barn var, fördelat på två olika avdelningar.
- Det är svårt att hinna ägna sig åt de tysta och lugna barnen när man hela tiden måste dämpa de som är högljudda, säger Lena Johansson, fritidspedagog.
Stora grupper
Det ökande elevantalet gör att Ängskolans fritidshem anordnar mycket aktiviteter i stora grupper, för att så många som möjligt ska kunna vara med. De rider på Luleå ridklubb en gång i veckan och är mycket i Ängskolans sporthall. Fritidsverksamheten är igång före och efter skoltid och fritidspedagogerna är också delaktiga under resten av skoldagen.
- Barnen är väldigt stressade i dag, det ska hända saker hela tiden. Och ju fler barn desto oroligare blir det. Barn som är otrygga i sig själva blir inte tryggare av att personalen inte har tid med dem, säger Lena Johansson.
- Vi som jobbar här har så många människor att förhålla oss till under en och samma dag. Många barn innebär också många föräldrar och släktingar som hämtar och lämnar barnen.
"Inget tak"
Mikaela Nevanperä, mamma till sexåriga Lukas, märker inte av den försämrade personaltätheten.
- Det här är första året jag har barn på fritids, men jag är nöjd hittills och Lukas trivs jättebra. Man ser alltid minst en fröken där barnen är, oavsett vad de gör, säger hon.
Men Lena Johansson ser allvarligt på framtiden.
- Jag trodde aldrig att vi skulle behöva vara med om den här utvecklingen, det verkar inte finnas något tak.