– Vi har utrett frågan och bassängerna blir kvar. Behovet är för stort, säger landstingsrådet Agneta Granström (MP).
Värdet av rehabiliteringsträning i vattenbassäng är omdiskuterat och ifrågasatt inom svensk sjukvård. Den används främst av patienter med någon form av fysisk funktionsnedsättning, ofta som en del i en smärtlindrande behandling.
Läs mer: Hon vill rädda kvar bassängen
I februari 2016 startade utredningen om det framtida behovet av rehabbassänger i länet.
Den vållade starka reaktioner bland norrbottningarna. Under våren har ett antal namninsamlingar överlämnats till landstingsledningen.
Norrbottens läns landsting förfogar i dag över totalt 14 bassänger. Fem är placerade vid länets sjukhus i Gällivare, Kalix, Kiruna, Piteå och Sunderbyn. Dessutom driver landstinget verksamheten i vattenbassängen på Garnis Rehab i Boden.
Ytterligare fem varmvattenspooler drivs inom landstingets primärvård. Det sker i Arvidsjaur, Råneå, Pajala, Erikslund i Boden samt på Björkskatan i Luleå.
Några av bassängerna uppges vara i dåligt skick, men nyttjas idag även av privata vårdgivare och patientföreningar.
Utöver det hyr landstinget tider på tre orter, men hyresavtalen med Övertorneå, Haparanda och Älvsbyns kommun kommer att sägas upp.
– Vi använder inte de bassängerna i så stor utsträckning. Vi hoppas därför att kunna omförhandla hyran och därmed halvera kostnaden, förklarar Agneta Granström.
Norrbottens läns landstings egna beräkningar visar att under 2015 gjordes 9 000 besök i badanläggningarna.
På onsdag i nästa vecka avgörs frågan när landstingsstyrelsen sammanträder i Luleå.