Varför får man rösta i kyrkovalet redan vid 16 års ålder och inte vid riksdagsval? Vad gör en kvalificerad att rösta?
- I politiska val följer rösträtten myndighetsåldern. Vuxna som har alla skyldigheter som medborgare har också rättigheten att vara med och påverka samhällets utveckling. Kyrkovalet är inte ett politiskt val i den bemärkelsen, utan ett sätt för en enskild organisation att utse styrelse etcetera. Alla organisationer kan ju också själva bestämma vilka som ska få vara med och påverka - och kyrkan, som har ett stort behov av unga medlemmar, har valt att ha andra krav för rösträtt. Detta som ett sätt att göra kyrkan mer tillgänglig för ungdomar menar Simon Matti. Men man måste ta del av tre kvalificeringar speciellt för att få rösta i valet fortsätter Matti. Det första är att vara medlem i Svenska kyrkan, följt av att vara folkbokförd i Sverige och att självklart fyllt 16 senast på valdagen. Åldern för att rösta har blivit lägre, varför blev det så? - Den lägre åldern infördes år 2000, när kyrkan skildes från staten. Orsaken är att kyrkan tydligt vill vända sig till ungdomar och få dem att känna sig delaktiga i verksamheten. Detta beror naturligtvis på att kyrkan har ett starkt behov av nyrekrytering i och med att de äldre generationerna, som nu sakta försvinner, var betydligt trognare kyrkobesökare än vad unga i dag är, säger Simon Matti. Har 16-åringar någonting att säga till om kyrkan tror du? - 16-åringar får ju rösta, så rent formellt har de naturligtvis möjlighet att påverka. Simon Matti menar att det handlar om att vissa är väldigt engagerade medan andra knappt känner till att det är val. Men i regel har ungdomar ganska starka åsikter om det mesta som händer i samhället - även om de inte alltid kopplar ihop dessa åsikter med politik eller tänker sig att de kan påverka genom att rösta - men det kan de ju alltså här. Matti fortsätter - Man ska ändå komma ihåg att detta är en möjlighet att vara med och påverka de värderingar som ska styra kyrkans arbete, och om man någon gång har haft synpunkter på vad kyrkan gör eller bör göra kan man ju ta chansen att påverka i den riktning man vill, avslutar Simon Matti.Berörs de unga av kyrkovalet?
Den 20 september ställs valurnorna ut igen för kyrkovalet. Vad betyder det här för oss unga? - Vissa ser det här som en chans att påverka samhället medan vissa inte ens vet vad det är, menar Simon Matti som är doktorand vid institutionen för samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet.
Foto:
Namn: Simon Matti, Yrke: Statsvetare, Ålder: 32, Ska du rösta
i kyrkovalet? - Nej
i kyrkovalet? - Nej
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!