Berusade kan frias från brott

En dom från Högsta domstolen, där en man friats från försök till dråp på grund av berusning, får konsekvenser.
Det tror rådmannen Christer Ödberg.
- Det kommer att få en betydande påverkan i många brottsmål.

EN NY TID. Christer Ödberg, rådman i Luleå tingsrätt, menar att domen från HD kommer att få konsekvenser. Men han tror också att rättspraxis framöver blir mer rättvist.

EN NY TID. Christer Ödberg, rådman i Luleå tingsrätt, menar att domen från HD kommer att få konsekvenser. Men han tror också att rättspraxis framöver blir mer rättvist.

Foto: Andreas Wälitalo

Luleå2011-11-02 06:00

Diskussionen var het under gårdagen i Rättssverige. Madeleine Leijonhufvud, professor i straffrätt, var en av dem som riktade kritik mot domen från Högsta domstolen.

Leijonhufvud anser att om man frivilligt försätter sig i berusat tillstånd ansvarar man för följderna, precis som rättspraxis sett ut tidigare.

- Den här domen betyder att många gärningar som tidigare varit brottsliga inte längre är brott, sade Leijonhufvud till TV4.

I domen från HD döms en man från södra Sverige till tre år och sex månaders fängelse för grov misshandel, inte försök till dråp som tidigare dömt ut.

Mannen skadade två män svårt i ansiktet, hals och bröst när han attackerade dem med en kökskniv.

Måste anpassa sig
Justitieråden i Sveriges högsta rättsliga organ anser inte att utredningen har visat att mannen haft uppsåt att döda de två målsägarna, på grund av berusning.

Eller som domstolen bland annat skriver, "att mannen har verkat "helt borta" och agerat utan att vid sidan av själva angreppen visa någon egentlig ilska eller aggression".

Christer Ödberg, rådman på Luleå tingsrätt, tror att domen innebär stora förändringar framöver.

- Det praktiska rättslivet måste nu positionera sig och anpassa sig efter det här nya. Jag har inte alls hunnit tänka på hur advokater och andra kommer att reagera efter det här, säger Ödberg och fortsätter:

- Däremot så tycker jag att Högsta domstolen på ett bra sätt har förklarat bakgrunden och problemet. Jag tycker också att de här anpassningarna efter de nya förhållandena verkar välmotiverade.

Ny taktik för advokaterna
Ödberg anser att lika fall ska behandlas lika. Tidigare, efter ett avgörande i Högsta domstolen 1973, har det inte varit på det sättet, menar han.

Berusade har inte fått frågan om uppsåt prövad på samma sätt som nyktra.

- I det här nya avgörandet från Högsta domstolen sätter de ner foten på något sätt. Jag förstår och känner sympati för hur de har resonerat.

Rättegångarna kommer också att kryddas med nya infallsvinklar från försvarsadvokaterna, tror Christer Ödberg.

Advokat Bo Forssberg tror också att berusningsgraden kommer att bli en avgörande faktor framöver. Men han tycker att Madeleine Leijonhufvud drar för stora växlar på domen.

Uppsåt

Enligt brottsbalken ska en gärning, om inte annat är särskilt föreskrivet, anses som brott endast om den begås uppsåtligen (avsiktligen).

Sedan 2004 används tre begrepp i Rättssverige när det gäller uppsåt:

Direkt uppsåt: Om gärningsmannen har handlat i avsikt att uppnå effekten.

Likgiltighetsuppsåt: Om gärningsmannen har misstanke om följden med sitt handlande men likväl genomfört handlingen, likgiltig inför följden. Likgiltighetsuppsåtet är uppsåtets undre gräns.

Avsiktsuppsåt: Är en kontroversiell form av uppsåt som används i ett fåtal rättsfall och ibland anses vara en nödvändig utfyllnad. Avsiktsuppsåtet innebär att man med direkt uppsåt begår en viss gärning men med en annan avsikt.

Det finns även brott som inte kräver uppsåt. Till exempel om oaktsamhet eller vårdslöshet. Källa: Wikipedia, Högsta domstolen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om