På tisdagen beslutade byggnadsnämnden att inte göra om detaljplanen för området kring gamla Kurirenhuset. Det innebär slutet för Nya läroverkets planer på att öppna en skola i det gamla tidningshuset.
Den nya plan- och bygglagen ger nämligen kommunerna och deras byggnadsnämnder full bestämmanderätt i de här frågorna.
Jurister som Kuriren konsulterat säger att fastighetsägaren kan överklaga nämndens beslut till Förvaltningsrätten. Rätten kan då göra en så kallad laglighetsprövning, man undersöker om beslutet tillkommit på lagenligt sätt. Man prövar alltså inte sakfrågan.
Överklagar ändå
Det betyder att om beslutet tillkommit på felaktigt sätt kan byggnadsnämnden göra om processen och sedan fatta samma beslut som tidigare.
Ett överklagande kan alltså inte ändra byggnadsnämndens beslut.
Men det påverkar inte fastighetsägaren Ulf Johansson. Han säger att han ska överklaga byggnadsnämndens beslut med hänvisning till att "det tillkommit på felaktigt sätt". I det sammanhanget talar han om byggnadsnämndens motivering till avslag. Där hänvisas till plan- och bygglagen och att det ska finnas friytor kring en skola.
Avskaffad lag
- Det lagrum som byggnadsnämnden hänvisar till avskaffades den 2 maj när den nya plan- och bygglagen infördes. Det ska jag hänvisa till i mitt överklagande, säger Ulf Johansson.
Samtidigt talar han om att söka andra hyresgäster än tilltänkta Nya läroverket.
- Jag tycker det är tråkigt att byggnadsnämnden fattat det här beslutet. Det handlar om politik, man vill inte ha en friskola i centrum.
Johansson säger att han inte kan vänta längre utan måste hitta andra hyresgäster till lokalerna som har en yta på 3.300 kvadratmeter. Han säger att han haft flera förfrågningar, bland annat från Arbetsförmedlingen.
Besvikelse
På Nya läroverket är man besviken över byggnadsnämndens beslut. Vd Magnus Sehlberg säger att man vill ha en andra skola i centrum. Och han anser att gamla Kurirenhuset skulle passa mycket bra för att rymma 150 elever från sjätte till nionde klass.
- Kurirenhuset är det ideala huset för skolverksamhet. Därför ger vi oss inte förrän vi har undersökt alla möjligheter att få använda det.
Sehlberg refererar till uttalanden från byggnadsnämndens ordförande Kaj Hedstig. Det handlar om att nämnden fattat sitt beslut "av hänsyn till barnens bästa".
Plan B
Enligt Sehlberg går det rakt emot de åsikter som föräldrar och Skolinspektionen har.
- Vi har en plan B, alternativa lokaler. Men jag vill i dag inte säga vad det handlar om.
Vad säger då Kaj Hedstig, byggnadsnämndens ordförande, om nämndens beslut?
- Det finns en portalparagraf i plan- och bygglagen som talar om att vi ska ta stor hänsyn till barns utemiljö. Det är det som ligger bakom vårt beslut.