Besök med ökade anslag i bagaget
Norrbotniabanans motståndare Lars Leijonborg noterar att Banverket precis lämnat en ny rapport, där järnvägen anses samhällsekonomiskt lönsam.
- Det är sådana analyser som till sist blir avgörande.
- Det är sådana analyser som till sist blir avgörande.
- Vi ökar anslagen med två miljarder kronor. Det är svårt att säga nu hur det slår i Luleå men det rör sig om tiotals miljoner mer. Pengarna är riktade till olika områden, teknikområdet är ett.
Universitetet blir väldigt viktigt för Norrbottens framtid, förutspådde han.
Ryms inte
Lars Leijonborg och folkpartiet har däremot inte gjort sig kända som förespråkare för bygge av Norrbotniabanan. Tvärtom, och i varje fall inte med de pengar som finns.
- Folkpartiets bedömning har varit att den inte ryms i planeringen. Det är sådan konkurrens, helt enkelt.
Samtidigt markerar han att den näringslivsutveckling som finns i Norrbotten talar för att infrastrukturen blir ännu viktigare framöver.
Anser du att järnvägen behövs?
- Om nu Banverket gjort en sådan här bedömning så tillhör det ju den sortens bedömningar som behövs för att ta ställning. Det är sådana analyser som till sist blir avgörande. Det väger i varje fall tungt, ja.
Lars Leijonborg hade innan besöket i Luleå i går lyssnat in rapporteringen om Norrbotten och det ämnet berörde han inför studenter i staden.
- Jag refererade till ett TV-inslag där man konstaterade att det går bra för Norrbotten eftersom det går bra för Kina. Det är fascinerande hur det hänger ihop.
Företagande jobb
Nyligen, efter misstroende i leden, gjorde Lars Leijonborg klart att han avgår vid folkpartiets stämma i höst. Frågan om han blir kvar som utbildningsminister är alltjämt obesvarad.
Om så inte blir, och han får välja, så jobbar han gärna med företagande, och då unga entreprenörer, deklarerade Lars Leijonborg.
Han går inte i bitterhet, sade han.
- Bittra människor är det tristaste som finns. Jag har bestämt mig en gång för att inte bli det. Tittar man dessutom på hur olika partiledare slutat så har det ofta varit på ett sätt de själva inte ville. Som Torbjörn Fälldin, Olov Johansson och Bo Lundgren. Jag hade möjligen kunnat sitta kvar men bedömde att stödet inte var tillräckligt för ett starkt ledarskap.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!