Och detta begrundande skedde på onsdagskvällen och i samband med invigningen av den internationella konstutställnin-gen Luleå Sommar Biennal, som dragit till sig 23 konstprojekt från 24 olika länder (reservation för eventuellt felaktiga siffror här; de jag tillfrågade var inte helt säkra på numerären) och som fördelade sig någorlunda rättvist mellan Konstens hus och Museiparken.<br>Invigningspubliken bestod av några hundra personer, som först intresserat minglade omkring på Konstens Hus; med händerna fulla av vernissagechips och vernissagenötter och till detta drack vernissage-cider och introducerades för en majoritet av de medverkande konstnärerna ? från Danmark, Tyskland, Grekland, England, Sydkorea, Zambia (konstnären Mwenya Chanda hade konstruerat sitt konstprojekt av skräp ? delvis från Zambia, delvis från Luleå), Österrike, Polen, Turkiet, Brasilien, Finland, Japan, Cypern, med flera länder.<br>Hemma hos ...<br>Clifton Fexmo, inbjuden av Luleå Sommar Biennal, förekom i lila skjorta och svart fluga och var ganska ensam om detta. Hans projekt har namnet Hemma hos Fexmo och består av ett minutiöst dokumenterande av hans egen tillvaro ? via kamera.<br> ? Nej, jag har inte fått någon inbjudan till någon annan biennal. Men visst skulle det vara intressant att medverka på någon sådan, inte minst utomlands. Skulle jag i så fall få bidrag till själva resan så skulle jag säkert åka i väg, förklarade Clifton Fexmo i det att han förärade mig en signerad polaroidbild på ett av fotografierna ingående i utställningen.<br>Bollmaskin sköt apelsiner<br>Annat som drog till sig intresse var tysken Matthew Burbridges trädgård som långsamt faller sönder av sig själv och dansken A Kassens Orange bar, där en bollmaskin fått frispel och sköt i väg apelsiner som sedan förvandlades till pressad apelsinjuice.<br>Anonym kommentar 1:<br> ? H.C. Andersen hade onekligen en poäng när han skrev Kejsarens nya kläder.<br>Anonym kommentar 2:<br> ? Två tivoli inom räckhåll för varandra ? ett i Södra hamnen och så ett här på Konstens Hus.<br>Sedan ? avmarsch (om än knappast någon alltför strikt sådan) till Museiparken.<br>Museets Börje Ekström invigningstalade där, följd av Sara Edström från konstkollektivet Kilen.<br>Chilenskan Patricia del Cantos Virtual Wall, bestående av upphängda speglar som gjorde så att man själv deltog i konstprojektet, den i Norrbotten bosatte amerikanen Mark Szulgits Birdland, som dystert hängde en bit upp i ett träd och bland annat väckte frågor om djurs fångenskap samt det walesiska paret Brenda Oakes och David J. Jones Blossom, bestående av en oändlighet med exempelvis pistagegröna skor upphängda (slängda?) i ett träd och av buntar med skosnören i ett närliggande träd ? var en del av det som tilldrog sig det större intresset.<br>Tvångströja<br>Och så avslutades invigningsceremonin med en orubblig man vid namn S. Chandra Sekaran, från Singapore, som omständligt, ceremoniellt och till sist även lätt obehagsframkallande lät sig snöras in i något som i alla fall till en del liknade en tvångströja (rödfärgad), fick en påse med blod (?) monterad på sin kropp (med en slang som droppade blod mellan hans ben) samt krokades till en töm som ledde till en häst (en tjugoårig sådan av ardennerras, hemmahörande på Western Farm i Boden, mycket tålmodig och omskött av Roger Laestadius) och fördes omkring på gatorna omkring museet.<br>Detta hette Walk To Bleed och symboliserade (väl? säkert?) det lidande som vi alla ständigt utsätter oss för.<br>Skulle i alla fall tro det.<br>S. Chandra Sekaran missade ni som inte var närvarande på onsdagskvällen. Men resten av konstverken finns kvar till beskådan fram till den 14 augusti.<br>Minst.<br>Till sist delades Luleå Sommar Biennals stipendier på vardera 8.000 kronor ut. De gick till Mwenya Chanda, från Zambia, samt Liza Nguyen, från Frankrike.<br><br>
