Bra föräldrar får friska barn

Detta sker under ett pågående konferens på Sunderby folkhögskola som arrangeras av Kommun- och landstingsförbundet och Folkhälsoinstitutet. Konferensen är nationell men de flesta deltagare kommer från Norrbotten och Västerbotten. Barnläkaren Sten Bremberg från Statens folkhälsoinstitut menar att psykisk ohälsa är en vår snart största folksjukdom.  ? Vi har varit bra på att lösa andra folkhälsoproblem men samtidigt lite glömt den psykiska ohälsan. Det har bland annat berott på att andra problem, som hjärt- och kärlsjukdomar till exempel, har varit större. Men med tanke på den stora förlust i livskvalitet som orsakas av denna ohälsa så finns det anledning att satsa mer på detta. Särskilt som vi nu vet en hel del om hur vi ska lösa problemen, säger han. Denna nya kunskap säger att god uppfostran under uppväxten leder till bättre psykisk hälsa. Vilket i sin ut ofta leder till bättre hälsa rent allmänt.  ? Kropp och själ hör ihop. Vi kan inte behandla dem som två stuprör. Vi vet att har man till exempel en depression så motionerar man inte utan kanske hellre tröstäter. Det leder till övervikt och försämrad fysik, säger Margareta Persson från Kommun- och landstingsförbundet. Nyckeln till uppväxten Men enligt Bremberg går det alltså att förbättra situationen. Föräldrarna är nyckeln till en god uppväxt men de behöver stöd. Den nuvarande trenden med ?supernannies? är ingen slump.  ? Nej, vår egen uppväxt ligger långt tillbaka och i dag förändras samhället så snabbt så många föräldrar har det svårt. Uppfostran är en mix av värme och ramar men den mixen ser inte likadan ut i dag som när dagens föräldrar växte upp, säger Bremberg och fortsätter:  ? Visst, de flesta blir bra föräldrar när man tränar, efter sex?sju barn men då är det så dags. En supernanny är en expert som lär föräldrar hur de ska göra. I dag finns det stöd för föräldraskap men vi jobbar på ett annat sätt. Det går att öva sig till att bli bättre föräldrar, detta gör man dock i grupp tillsammans med andra föräldrar. Detta praktiseras redan i många av landets kommuner men är ovanligt i Norrbotten. Enligt Bremberg är det lönsamt.  ? Samhället satsar i dag mellan 1,5 och 2,0 miljoner kronor på varje barn upp till 18 års ålder. Det jag talar om handlar om cirka 2.000 kronor per barn, ställ det mot vilka kostnader man får senare i skolan för utagerande barn med elevassistenter och annat. Då blir det snabbt en ren besparing för kommunen, säger han. ?Det går att göra mer? är hans budskap och Bremberg är glad över att konferensen lockat så många beslutsfattare. Extra skatt på socker Margareta Persson instämmer:  ? Det finns mycket i kommunal planering som kan hjälpa till att ge barn en bättre hälsa ? skolidrott, skolmaten och goda cykelvägar så att föräldrarna slipper skjutsa, till exempel, säger hon. För att förbättra den fysiska hälsan och ökande överviktsproblem ser Persson gärna en extra skatt på socker och fett.  ? Det är svårt för enskilda att stå emot de kommersiella krafterna. Och de tjänar så mycket pengar på socker och fett för de är alldeles för billiga, säger hon. Hon beklagar att spontan-idrotten bland barn och unga försvunnit och har en förklaring.  ? Vi ville väl och organiserade allt för barnen redan från tidig ålder. Nu ser vi baksidan av det, säger hon. Konferensen fortsätter i dag.

Bra föräldrar får friska barn

Vår fysiska och psykiska hälsa grundläggs under uppväxten.Därför måste samhället ge barn goda villkor under uppväxten.Hur det ska kan ske får 200 politiker och tjänstemän från kommun och landsting veta just nu.

Vår fysiska och psykiska hälsa grundläggs under uppväxten.
Därför måste samhället ge barn goda villkor under uppväxten.
Hur det ska kan ske får 200 politiker och tjänstemän från kommun och landsting veta just nu.