Uppgrävda gårdar och gräsmattor, grävmaskiner, jordhögar och containrar överallt och belysning som inte fungerar. Det här är vad hyresgästerna fått finna sig i under renoveringen som har pågått i över tio år. Även vägarna och infarterna har varit trasiga med stora hål i och de är fortfarande fulla av skador och intill dem ligger grushögar.
– Vi har bott på en byggarbetsplats sedan 2014, säger Ann-Helen Alm.
För fem år sedan gick hon ut i media och berättade om frustrationen som fanns redan då bland hyresgästerna.
Lulebo svarade den gången att alla ledningar måste bytas ut eftersom lägenheterna var gamla. Hyresgästerna skulle samtidigt få nya fräscha kök och fina gårdar med lekplatser. Sedan skulle de bli lämnade i fred under kommande 50 år.
Ann-Helen Alm och hennes grannar har samlats på baksidan utanför hennes lägenhet. Här var hela gräsmattan uppgrävd för några år sedan och medan renoveringarna pågick invändigt i lägenheterna fick de flytta till evakueringslägenheter.
När de häromdagen fick brevet om att det finns planer på fyra nya höghus, det närmaste bara några tiotal meter från Ann-Helen Alms lägenhet, kom det som en kalldusch.
– Det är tillräckligt med det som har varit och det blir ju aldrig färdigt. De bara lämnar det och sedan kommer nya projekt, säger Carina Olofsson.
– Ungarna har precis kunnat vara ute igen, men nu får man snart sätta in cyklarna för de ska ut med lastbilar igen, säger Annika Sjöholm.
En del av grannarna har gett upp och flyttat.
– Antingen har de inte orkat med byggstöket eller så har de flyttat på grund av hyreshöjningarna, säger Catarina Sundvall.
– Jag fick en hyreshöjning på 32 procent – plus den ordinarie hyreshöjningen, säger Ann-Helen Alm.
De går runt och visar hur det ser ut med grushögar, bråte, döda buskar och hål i vägen efterlämnade efter renoveringarna.
– Nu är vi tillbaka på ruta ett. Vi orkar inte mer, säger Ann-Helen Alm.
När hon flyttade in i området 1989 såg det helt annorlunda ut.
– Då var det ordning och reda här, fina gårdar med mycket liv, kullar att leka på och klätterträd och rutschkanor, säger Ann-Helen Alm.
Annika Sjöholm har bott här i 17 år och alla hennes fyra barn har vuxit upp på Mjölkudden.
– Vi tänkt försöka sätta igång gårdsgrupper när det här var färdigt, men nu är det ingen idé. Fortsätter det flyttar jag härifrån, säger hon uppgivet.
Carl-Axel Sundbaum, chef för fastighetsutveckling på Lulebo, förklarar att det än så länge bara handlar om ett förslag som Lulebo har gett till kommunen.
– Vi har uppdraget att bygga fler bostäder så vi tittar på var det går att förtäta redan befintliga områden. Det är det ekonomiskt bästa då man kan använda befintlig infrastruktur och även det bästa för miljön.
Just nu pågår ett samråd då alla berörda kan lämna in synpunkter till kommunen. Först därefter kan det bli aktuellt att Miljö- och byggnadsnämnden antar en plan för området.
Kan du förstå att hyresgästerna blir uppjagade?
– Ja, absolut, det kan jag förstå. Men vi vet inte om planen går igenom och om den går igenom vet vi inte när vi i framtiden i så fall vi kan börja bygga.
Han känner till att det fortfarande är en del som inte är klart i området efter renoveringarna.
– Det är framförallt vägen in och där ska vi se till att det bli städat, så det ser ok ut, sedan är tanken att det stråket ska bytas ut i framtiden. Annars är det ganska fint nu på gårdarna kan jag tycka.