Dagens elever - gårdagens prov
Hur klarar dagens elever gårdagens prov?Kuriren lät nio avgångselever från olika program testa 40 år gamla prov som man var tvungen att klara för att ta studenten.Platsen var Språklådan där många elever genom åren gnuggat sina geniknölar.
Långt tillbaka i tiden var man tvungen att klara prov för att överhuvudtaget få ta studenten. Så var det ända fram till 1968. Fick man underkänt i två ämnen väntade antingen kvarsittning, det vill säga gå om ett år eller att försöka läsa in ämnena under sommaren och få en ny prövning under hösten.
- Det ställdes helt andra krav då. Att studera då var mer än ett heltidsjobb. Vi hade kanske tre-fyra läxor varje dag, säger spanska- och ryskaläraren Lars Nylund, 63, som agerar lärare i detta speciella test.
Högre krav för 40 år sedan
Nio avgångselever från Gymnasiebyn i Luleå fick agera testpiloter och skriva studentprov från mitten av 60-talet, 40 år gamla prov alltså.
Dessvärre fanns inte facit arkiverade på landsarkivet i Härnösand, men språkläraren i engelska och italienska, Karin Holmqvist, rättade engelskaproven. Exempel på frågor i andra ämnen kan ni också ta del av här intill.
- För 40 år sen var det mycket högre krav på formell korrekthet inom språk, exempelvis ändelser och böjelser. Då fick man minuspoäng om man hade fel, fortsätter Lars Nylund.
Sedan 1972 har Kirunafödde Lars Nylund arbetat som lärare på Hermelinskolan och sedermera Gymnasiebyn. 1963 satt han själv och svettades med liknande prov.
Då var det rejäla prov som man var tvungen att klara för att ta studenten.
- Det brukade vara heldagsprov varannan dag, berättar han.
Dagens elever tyckte att det var roligt att få känna på hur det var en gång i tiden. Det var just det som var syftet också - att få känna på hur det en gång var.
"Jag förstår inte ..."
- Hade du latinprov också, frågar Daniel Sundberg efter att ha lämnat in översättningsuppgifterna i engelska.
- Matte då? Kan man kika på det också, undrar Markus Öhman.
- Jag förstår ju inte ens vad det står i frågan. Helt otroligt ..! säger en av dem som försöker tyda en matematikfråga.
- Men det här tror jag är rätt och den här frågan, är inte det bara att använda sig av Pythagoras sats för att lösa den, säger Patrik Engström på barn- och fritidsprogrammet när han kikar på matteprovet.
- Ja, det verkar så, säger språkläraren Lars Nylund.
- Men det är lite konstigt språk de använder sig av. Det är lite svårt att förstå vad de menar när man läser en del frågor, fortsätter Patrik Engström.
Språkförbistringar
Apropå språk, kan det ibland uppstå språkförbistringar mellan generationer.
- Om jag säger radergummi i stället för suddgummi förstår många elever inte vad jag säger. Det skiljer generationer mellan oss och det får man inte glömma, säger Lars Nylund och skrattar.
De allra flesta tyckte att den engelska provdelen var ganska enkel.
- Men det blev nog säkert en hel del stavfel, säger Johanna Löfqvist.
Jo, det blev det.
Så här sammanfattar Karin Holmqvist de anonymt inlämnade skrivningarna:
"Slarvig, dålig, ordfel. Hyfsad översättning".
"Många slarvfel, verbfel och ord. Knappast godkänd".
"Ej godkänd". "Många grammatiska fel".
"Knappast godkänd".
"Rätt bra".
"Hygglig, oavslutad".
"Lovande början, tyvärr ej avslutad".
"OK. Bra".
MVG i mod
- De är inte vana att göra översättningsövningar i dag då man inte får träna på det. Dessutom hade de dåligt med tid på sig också. Men ändå var de här övningarna lätta i förhållande till när jag skrev proven 1963, säger Karin Holmqvist apropå det klena resultatet.
Undertecknad ger dock samtliga G och mer där till för att de överhuvudtaget ställde upp. Dessutom var förberedelserna inte de bästa och, som sagts tidigare, tiden knapp för stressiga elever mitt i slutspurten av sin gymnasietid.
- Dagens elever är nog bättre på att kommunicera i språk och kanske förståelse också. På min tid var vi bättre på att skriva än vad man är i dag, säger Lars Nylund.
Samhället ser också annorlunda ut.
- Den enda gången vi kom i kontakt med engelska utanför skolan var när vi gick på bio. I dag har man det engelska språket så nära inpå sig, säger Karin Holmqvist, lärare i engelska och italienska.
Så jobbar vi med nyheter