Tidigare har hyrpersonalen anlitats via ramavtal, där regionen tillkallar personal vid behov och bemanningsföretagen inte har några skyldigheter mot vårdgivaren.
Men sedan i år testas en ny avtalsform i primärvården. Två bolag, Läkarjouren och Bonliva, delar på totalt 16 så kallade årslinjer. En linje motsvarar en årsarbetare och leverantören är skyldig att tillhandahålla personal.
Om bemanningsföretagen inte levererar personal som avtalat blir de skyldiga att betala vite. Dessutom ställer regionen högre kompetenskrav och utlyser bonusar för hög kontinuitet.
Baksidan är att det genomsnittliga timpriset är ungefär 50 kronor högre än i ramavtalen.
– Ska vi ställa så höga krav på kontinuitet, kompetens och leveransskyldighet kommer det slå på priset. Men vi tycker att vi får en helt annan tjänst med de här fasta linjerna, säger Region Norrbottens inköpschef Victoria Arenbro Forsberg.
Både det högre timpriset och en större volym ligger bakom att regionens kostnader för hyrpersonal har skenat iväg med 26 miljoner kronor i år. Avtalet sträcker sig över 2018, men kan förlängas över såväl 2019 som 2020.
– Vi får utvärdera det här senare, men över lag är vi nöjda. Vi har fått mycket bättre kontroll över våra avtal och över bemanningen och en mycket närmare dialog med användarna, säger Victoria Arenbro Forsberg.
Hon kan inte svara på om det är aktuellt att införa fasta linjer i andra verksamheter än primärvården.
– Inte bra att låsa upp en fast linje om vi bara har behov ströveckor, men där vi har stora svårigheter med bemanning är det här ett bra sätt att köpa det på.