I somras tillträdde Kenneth Vikström som chef på länskommunikationscentralen. Därför har han inte full insikt i de senaste årens händelser när det gäller fjällräddningen, förklarar han.
Men han medger att samarbetet inte fungerar speciellt bra.
- Det har blivit lite otydligt för personalen, om man ska skicka ambulanshelikopter eller inte, säger Kenneth Vikström.
- Den stora diskussionen uppstår när folk behöver vård direkt. Det kan inte vi sköta.
Problem för poliser på plats
Vikström konstaterar sedan att det inte finns någon röd tråd i besluten som tas. Det kan handla om allt från öppna benbrott till andra allvarliga skador och sjukdomar.
- Ibland skickar de ambulanshelikopter - ibland skickar de inte. Det är ambulansläkaren som avgör det, säger han.
Om det blir ett negativt beslut blir det problem för poliserna på plats.
- Vi har inte utbildning för det. Vi kan inte lösa det.
Hur ser du på det här problemet?
- Det är tråkigt om allmänheten hamnar i kläm. Det vill vi inte. Problemet uppstår om man behöver vård och våra meningar går ibland isär, om ett vårdbehov finns eller inte på plats. Vi kan väl tycka ibland att man borde åka upp och ta ner personer. Men det är klart, vi gör inte den medicinska bedömningen.
Drabbade har fått betala
Kenneth Vikström konstaterar sedan att han fått ta del av några hårresande exempel.
- Polisen kan uppleva att det finns en ojämnhet i bedömningen, säger han.
Olika åsikter som i ett flertal fall har inneburit att de drabbade fått betala för helikoptertransporten själva.
- Men det blir ofta att vi tar det. Vi vill inte att allmänheten ska hamna i kläm, säger Kenneth Vikström som tycker att nivån på sjukvårdsbedömningen skiljer sig rejält mellan fjällräddningsuppdrag och om olyckan skulle vara framme i till exempel Luleå.
Polischefen har förhoppningar om att de samverkansmöten som startade i september mellan SOS alarm och polisen ska klarlägga vad som gäller framöver.