Dialekten som dog: "Stor förlust"

Det var på 60-talet som lulemålet, eller bondska som är det vanliga ordet på dialekten, började försvinna i samband med att bondekulturen började avvecklas och småbruk lades ner.

– Samhället blev annorlunda. Det försvinner väldigt mycket när ett språk försvinner, säger Jan-Olov Nyström, som har skrivit en ordbok om målet, och fortsätter:

– Om du går tillbaka till 1600-talet, då pratade alla någon form av dialekt och det fanns inget normerat talspråk. Men sedan segrar en dialekt över de andra, både hur man stavar och pratar, och det är helt enkelt en dialekt man pratar runt hovet och maktcentrum.

Nyström, född 1951, hann dock uppleva språket när han växte upp i Antnäs utanför Luleå. Men redan då pratade många föräldrar riksmål med barnen för att de inte skulle få svårigheter i skolan. Även i samtal med stadsbor, myndighetspersoner eller samtal om andliga ting talades riksmål – men i föräldrarnas samtal med äldre bybor, med syskon och grannar dominerade dialekten.

– Vi barn var nog generellt dåliga på att prata bondmål, men vi förstod varje ord.

Trots detta fattade han redan som tonåring ett intresse för lulemålet. I tio år arbetade han med att sammanställa en ordbok över lulemålet som kom ut 1993 – fast språket redan då var utdött.

– Förmodligen är det ännu värre nu, det är säkert relativ få och åldrande människor som förstår lulemålet som dialekt. Men samtidigt säger språkforskare att regionala dialekter är ganska sega och lever kvar väldigt länge. Idag är inte lulemål något som är en säregen dialekt, men det hörs i tjocka L eller att man fortfarande har den klagande tonen när man pratar.

Hur känns det?

– Det är trist att det främsta kulturella uttrycket, alltså språket, dör ut. Det var säreget och det var oerhört välslipat och träffsäkert för muntlig kommunikation, för det var inte ett skriftspråk. Det är en stor förlust, för det är en begreppsvärld eller en historisk värld som tystnar, men samtidigt vill jag vill bli förstådd och kunna prata med folk.

Har du några favoritord?

– De ord som är oöversättliga är de som jag använder, som sluta gorma med det där. Gorma betyder att du bråkar och väsnas. Sedan när man skäller på folk får man akta sin tunga över vad man säger, för då vill jag ta till ord som halvstop och det betyder att man inte fått fullt förstånd, säger Jan-Olov Nyström.