Dödens hand över stan
Norrbotniabanan visar rött ljus åt Luleå. De fyra sträckningarna av järnvägen genom staden breder ut sig som kilometerbreda korridorer. - Det lägger en död hand över byggplanerna, säger byggnadsnämndens ordförande Kaj Hedstig.
Han konstaterar att det tar lång tid innan de alternativa sträckningarna studerats färdigt. Framför allt ogillar han att korridorerna är så breda. - Det blir inte mycket kvar att röra sig på, säger Kaj Hedstig. - Vi gör ett systematiskt arbete och är tvungna att följa lagen om byggande av järnväg och Miljöbalken. När vi väljer korridorer är vi tvungna att visa hur vi jobbar. Banverket har stor förståelse för att kommunen vill gå vidare, vi försöker lösa det här tillsammans, säger Tomas Gustafsson, Banverket, projektansvarig för Norrbotniabanan. Några exempel där järnvägen har inverkan: # Luleå kommun vill ha en vägavfart från E 4 som öppnar för fler storbutiker på Storheden. - Banverket vill att vi väntar. Vi går ändå fram med detaljplanen. Banverket kan överklaga, det väger tungt. Så då överklagar väl kommunen. Till sist kan det gå till regeringen, och det tar flera år, reflekterar Kaj Hedstig. Tomas Gustafsson bekräftar att Banverket vill att kommunen avvaktar, men verket har inte avsikten att överklaga. Vägverket ser inget behov av vägavfarten-infarten och vill att kommunen betalar en bra slant. # Östra Storheden, med Axfast och Bauhaus byggplaner: - Nu har vi dragit ner förslaget så området blir mindre. Man vet ändå aldrig vad Banverket gör och länsstyrelsen kan granska våra planer ur riks- och regionalt intresse, säger Kaj Hedstig. I en dialog försöker Banverket hitta lösningar, kommenterar Tomas Gustafsson. Vägverket tycker att kommunen ska avvakta järnvägsplaneringen. # Svartöberget: - Vi vill ha området avsatt till bostäder. Får vi in Norrbotniabanan där blir det svårt, säger Kaj Hedstig. nn En av de föreslagna korridorerna går genom SSAB:s industriområde. - Vi utreder nu vad som är bästa lösningen för oss. Nog är de östliga alternativen bättre än att dra järnvägen kring Gäddvik. Att ha järnvägen inom området kan ha fördelar men får inte ställa till bekymmer, säger SSAB:s platschef Stefan Enbom. Vilken sträckning i Luleå som är den bästa går inte att säga nu, påtalar Tomas Gustafsson. - Vi kommer att välja bort alternativ successivt. Om ett år har vi valt en korridor i Luleå. Den kan då fortfarande vara ganska bred, flera hundra meter.
Norrbotniabanan
Beslut om att bygga järnvägen saknas. Möjligen tas den med i nästa planperiod, för 2010–2020.
Under tiden pågår ett flerårigt planarbete, med prövningar i olika steg, enligt nedan.
Järnvägsutredning: Banverket arbetar med fyra järnvägsutredningar, vilka omfattar Robertsfors–Skellefteå–Ostvik, Ostvik–Länsgränsen och Länsgränsen–Piteå, som beräknas vara klara 2008, samt sträckan Södra Gäddvik–Luleå, klar 2009.
Återstående järnvägsutredningar omfattar Umeå–Robertsfors samt Piteå–Södra Gäddvik.
Tillåtlighetsprövning och Järnvägsplan: Den lösning som väljs ut via järnvägsutredning måste ha regeringens tillåtlighet innan nästa steg, järnvägsplan, påbörjas.
w När järnvägsplanen är godkänd kan bygget börja.
Så jobbar vi med nyheter