Dramatisk ökning av stulna kortuppgifter

Kortbedrägerier fanns knappast för fyra år sedan, enligt polisen. Den här typen av bedrägerier har ökat dramatisk. Polisen får in drygt 90 000 anmälningar från lurade personer – varje år.

Att ha ett bra virusskydd på datorn hjälper inte vid dessa typer av kortstölder.
Uppgifterna hämtas från en företagsserver som har dina uppgifter efter att du handlat.

Att ha ett bra virusskydd på datorn hjälper inte vid dessa typer av kortstölder. Uppgifterna hämtas från en företagsserver som har dina uppgifter efter att du handlat.

Foto: Claudio Bresciani/TT

Luleå2017-08-17 15:41

Lars Andersson, chef för bedrägericenter på Polisen i region Nord är bekymrad över den här typen av brottslighet.

– Det två senaste åren har kortbedrägerierna ökat kraftigt och jag vill påstå att den här typen av brottslighet knappt fanns för fyra år sedan. Hälften av bedrägeribrotten består av stulna kortuppgifter, säger Lars Andersson.

Kortbedrägerierna blir fler i samma takt som näthandeln ökar.

Nästan hälften, cirka 45 procent av alla bedrägerianmälningar som polisen får in handlar om bedrägerier som på engelska kallas ”Card not present”, som innebär att man kommit över någon annans kontokortsuppgifter men inte själva kortet.

När de flesta, inte alla, handlar på internet sparas kortuppgifter och namn. Det kan förekomma att även personnummer sparas.

Enligt Lars Andersson är det ytterst få hackare som är skickliga nog att begå den här typen av bedrägerier.

Kontouppgifterna stjäls genom överbelastningsattacker som förstör hemsidans brandvägg. Sällan tar sig hackare in i en persons dator eller telefon. Det vanligaste är att personuppgifter och dessutom kortuppgifter stjäls från en hemsida.

Om inte den specifike hackaren rensar kontona själv säljs uppgifterna vidare till andra brottslingar.

Lars Andersson är bekymrad över den här utvecklingen.

– Vi svenskar handlar mycket och ofta på internet. I samma takt som handeln ökar utvecklar kriminella sina metoder för att utnyttja marknaden, säger Lars Andersson.

I en rapport 2015 från Intel Security avslöjades vad brottslingar betalar för stulna uppgifter som köps och säljs i kriminella kretsar. För två år sedan var det genomsnittliga priset för ett stulet kreditkort 250 till 450 kronor medan kompletta inloggningsuppgifter till nätbetaltjänster kostade mellan 200 och 500 kronor beroende på aktuellt saldo.

Lars Andersson säger att det är enkelt för kriminella att tjäna pengar eftersom svenskarna köper mycket från Internet.

– Dessutom är risken för att de kriminella ska bli upptäckt liten. För oss på polisen tillhör det inte vardagen att vi lyckas lagföra någon person för den här typen av brott, säger Lars Andersson.

Det finns dock knep, eller försiktighetsåtgärder som kontoinnehavaren kan nyttja.

– Ha så lite pengar som möjligt på ett speciellt konto som används vid köp på Internet. Sätta in pengar på kontot för just det specifika köpet, då riskerar man inte att bedragaren tömmer kontor.

Skydd mot bedrägeri

* Ha inte så mycket pengar på kortet.

* Se till att det är från säkra webbplatser. Vissa webbläsare har ett grönt hänglås vid sökfältet, det betyder att webbplatsen har godkända säkerhetsföreskrifter. Om det är ett rött öppet hänglås betyder ofta att sidan inte har godkända säkerhetsföreskrifter för handel på nätet.

* Se till att kortet är spärrat för utlandsköp och internetköp när du inte använder det för dessa ändamål. Vissa banker har låsta kort för utlandsköp. Kortinnehavaren måste gå in på internetbanken för att låsa upp kortet för att köpa.

Källa: Polisen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om