Du färgrika Luleånatt

När Andreas berättade om sina tankar att bildsätta staden en novembernatt muttrade jag att inte behöver vi några färgsidor den dagen bilderna ska publiceras. Men ack så fel jag hade.Det är få som ser nattens färger och ännu färre som njuter av det. Så här års ser vi på sin höjd skiftningarna mellan hav och himmel över fjärden en halvkulen förmiddag då den låga solen nästan lyckas tränga fram genom molndiset. Vi noterar och uppskattar det märkliga ljus, snarare ett skimmer, som då uppstår.Men när ljusen tänds kurar vi hemma och går miste om den skönhet och färgprakt som en senhöstnatt i Luleå centrum kan bjuda. Särskilt då nere vid vattnet, bryggan av ljus som för oss in till staden är bara början. Eller ta vägbanken som skiljer Skutviken från Stadsviken, den är som en palett nyligen misshandlad av en galen expressionist.Turbåtarna i Norra hamn har ankrats i ljus och färg och strax intill tronar "damen i rött". Men de klanger som strömmar ur henne har en blå ton. Nu lägger sig snart isen och de skarpa kontrasterna mellan ljus och mörker försvinner och med dem de färgrika nattliga reflektioner som vi kan beskåda på dessa bilder. Och, om vi bor rätt, i verkligheten.

Du färgrika Luleånatt

Fyra nyanser av grått. Mörka november ses som en förskönande omskrivning. Svarta november känns mer rätt.