Han var ordförande för Kallaxhalvöns samfällighetsförening under de år runt millenniumskiftet då bråket pågick som värst. Föreningen menade att kommunen förlorat kontrollen över byggandet på halvön och drog ett pilotfall till domstol. De gjorde själva en utredning av alla avvikelser från detaljplanen som gjorts av kommunen.
- Det var många med titel framför namnet som fick dispens, säger Hjelm i dag.
Föreningen hävdade alltså att kommunen behandlade medborgarna på halvön olika. Och att den gjort så många avsteg från detaljplanen att planen inte längre kunde anses gälla.
Deras egen utredning inför rätten visade på 31 fastigheter av 180 som avvek från planen. Och de allra flesta avvikelserna hade gjorts med kommunens goda minne. Föreningen hämtade allt material till sin utredning från stadsbyggnadskontorets arkiv.
- Vi fick en faktura på 2.000 kronor för alla kopior som togs, minns Hjelm och skrattar.
Domstolen dömde ändå i kommunens favör i det aktuella fallet. Men i domen får kommunen också svidande kritik för sin hantering av bygglovsärenden på halvön. Henrik Hjelm, i dag 80 år och inte ordförande längre, ser utslaget som en seger.
- Det har ju gått åt rätt håll här, byggrätterna har ökats och det blev en ljusning, säger han.
Hjelm bor nu i sitt fritidshus.
- Jag får bygga 400 kvadrat om jag vill men jag klarar mig. Kanske jag glasar in verandan, säger han.
Kan man säga att kommunen rättat kartan efter verkligheten?
- Ja, precis så är det, säger Henrik Hjelm.