Kurirens avslöjande i våras att en läkare vid en vårdcentral i Norrbotten sextrakasserade och försåg kvinnliga missbrukande patienter med narkotika. Landstingets egen utredning visar att två patienter svävat mellan liv och död efter att ha överdoserat preparaten från läkaren. Drogerna hade förskrivits i omotiverat stora mängder och under kort tid. För att undgå upptäckt använde läkaren fyra olika kliniker och felaktiga behörigheter.
Landstinget i Norrbotten svartlistade läkaren, men det har inte inneburit att läkaren har slutat att utöva sitt yrke. I förra veckan kunde Kuriren avslöja att han fått jobb som läkare vid en vårdcentral i Västerbotten.
Läkaren utreds sedan 1,5 år av Socialstyrelsen på grund av sina grava övertramp. Under tiden har han kvar sin rätt att utöva sitt yrke, och sin förskrivningsrätt, som ger honom rätt att skriva ut bland annat narkotiska preparat. De patienter som behandlats av läkaren i Västerbotten har inte haft en aning om läkarens tvivelaktiga historia.
Jag blir rejält upprörd när jag kan konstatera att läkarnas rätt att utöva sitt yrke i Sverige är starkare än patienternas skydd mot att behandlas av olämpliga läkare.
I Norrbotten har landstinget med all rätt ansett att mannen inte är lämplig att utöva sitt yrke. Därför får han heller inte jobba här. Det enda rimliga vore att han i patientsäkerhetens namn inte fick jobba någonstans i väntan på Socialstyrelsens utredning.
Primärvårdens personalchef Jan Lundberg var i tisdagens Kuriren mycket kritisk till att Socialstyrelsens utredning mot läkaren har pågått utan åtgärd under 1,5 år. "Jag tycker att det är skrämmande att en så pass stark myndighet inte agerar snabbare", sade han.
Lundberg har naturligtvis helt rätt. Det är skrämmande att Socialstyrelsen inte har förmågan att snabbare utreda en läkare som dessutom medgett sina övertramp.
Lika skrämmande är det att verksamhetsansvariga i Västerbotten anställt läkaren trots hans historia, och trots varningarna från de ansvariga i Norrbotten. Primärvårdsledningen i Västerbotten tog referenser i Norrbotten, och avråddes då från att anställa läkaren. Västerbottens primärvårdschef Leif Persson valde ändå att "inte 100 procent i detaljer" kontrollera läkarens övertramp. I stället påstår primärvårdschefen att läkaren nu träffar patienter under "daglig övervakning".
Min fråga måste bli: Skulle du vilja bli behandlad av en läkare som står under "daglig övervakning"?
Socialstyrelsens långsamma handläggning, avsaknaden av sanktioner mot olämpliga läkare och de offentliga arbetsgivarnas brist på omsorg om patienternas säkerhet (läs landstinget i Västerbotten) kommer att få konsekvenser för hur jag som ansvarig utgivare måste resonera när det gäller namnpubliceringar.
Om den aktuelle läkaren hade anställts vid en vårdcentral i Norrbotten, i stället för i Västerbotten, hade jag valt att publicerat hans namn.
Alla potentiella patienter har en rätt att veta om hans bakgrund och utifrån detta bedöma om det är lämpligt att sätta sin hälsa i händerna på den läkaren. Att inte namnpublicera vore omvänt något av ett svek mot er läsare. Att som patient i efterhand få veta att man behandlats av en läkare med den bakgrunden måste vara fruktansvärt.
Trevlig helg!