Eivor ett offer för våldet

Hon kan tycka synd pojkarna som gjorde det, men i samma andetag undrar hon hur man kan slå ner och råna en äldre tant. ? Vad gör föräldrarna och varför kan inte kvarterspoliserna komma tillbaka? Vi har bott här i 30 år och aldrig råkat ut för något, säger Eivor Nordvall, 72. Eivor rånades mitt på dagen i bostadsområdet Porsön och är ett av många offer för det brutala våldet. När Kuriren ringer och berättar om kampanjen ?Stoppa våldet!? och frågar om Eivor Nordvall kan tänka sig att ställa upp, säger hon: ? Nu får det vara nog med våld! En stund senare sitter vi vid köksbordet hemma hos henne och sambon Bengt Forsberg i centrala Porsön. ? Det känns lite än, säger Eivor Nordvall, 72. I själen naturligtvis allra mest, men även rent fysiskt i ena ordentligt blåslagna handen och i sidan av ryggen. Hon berättar lugnt och metodiskt om hur det gick till för lite drygt en vecka sedan. Hon såg pojkarna sitta vid affären i centrala Porsön, men inte tänkte hon väl mer på det när hon växlade sin 500-kronorsedel och sedan gick ut med en plastpåse med varor i ena handen och en tygpåse med plånboken i den andra. Eivor Nordval, 73 år i oktober, såg sedan över axeln hur samma pojkar följde efter henne. ? Men inte tänkte jag något mer på det. Jag anade ingenting, säger hon. Släpp! skrek han Sedan gick allt väldigt snabbt och innan hon visste ordet av låg hon nedslagen på backen och kämpade för att hålla i tygpåsen med plånboken i. ? Släpp! skrek han flera gånger, men jag tänkte att jag ska inte ge upp. Men så var det som om han blev än mer bestämd och då blev jag rädd för att han skulle använda mycket mer våld eller ta fram en kniv, så då släppte jag. Men några varor stal de inte, berättar Eivor Nordvall. Rånet skedde mitt på dagen och som Eivor uppfattade det var det ingen som såg när brottet begicks. ? De slog väl till när ingen såg. Annars hoppas jag verkligen att någon hade ingripit om det trots det ändå hänt, säger hon. ?Kan inte ha känslor? Hon berättar vidare om hur det gick till och att polisen sedermera hittade hennes plånbok och tygpåse i en lägenhet på Porsön där de två misstänkta rånarna också greps. De två yngre männen åtalades för brottet och häktades senare. En av dem har erkänt att de två tillsammans begick brottet. ? Man kan ju inte vara vid sina sinnens fulla bruk när man gör sådana här saker. De kan inte ha några känslor alls. Men i dag är det ju mycket droger också, säger Eivor. Varför tror du att dom rånade dig? ? De har nog fått en dålig start i livet? Vad gör föräldrarna? Och vad gör samhället? De här var ju kända av polisen. Tyvärr, tror jag att de kanske kan göra fler brott sedan, säger Eivor och fortsätter: ? Jag kan tycka lite synd om dem, men i samma stund undrar jag hur de kunde göra det. Hur kan man göra något sådant här? Låser numera dörren Hon och hennes sambo Bengt Forsberg har bott i bostadsområdet Porsön i 30 år och har inte råkat ut för någonting. ? Ibland har jag inte ens låst dörren till bostaden, säger Bengt Forsberg. ? Men nu måste jag göra det. Hon är noga med det nu, säger Bengt och tittar på mot sin sambo. ? Jag skulle vilja ha tillbaka kvarterspolisen. Christer Nilsson jobbade ju här på Porsön tidigare. De känner ju till de som begår brott och kan få kontakt med dem och kanske hjälpa dem. Jag tror att det behövs fler poliser och att de oftare besöker skolorna också, säger Eivor. Hon har fått erbjudande om hjälp av Brottsofferjouren, men hon tackade nej. ? Jag klarar det här själv tillsammans med Bengt och jag kände inte att jag behövde hjälp av dem. Jag har varit hos läkaren också och jag har sagt att några tabletter ska jag inte heller ha. Fått bra stöttning Hon mår, trots allt, ganska bra. ? Vi åkte till Boden för att komma ut ganska snart och sedan har vi varit ute här också. Det är inte bra att stänga in sig utan det är bra att så snart som möjligt gå ut igen, säger sambon Bengt Forsberg. ? Jag har varit på promenad ensam här också. Det känns ganska bra, men jag brukar se mig om innan jag går ut. Jag var ute och gick med mina stavar för någon dag sedan, men nu är det så halt, säger hon. Eivor har fått bra stöttning av sin familj, grannar med flera. ? På Kvantum kom en kvinna fram och frågade om det var jag som hade varit med på TV. Vi pratade och hon berättade hur hemskt det var. Hon sa att hon numera gömde plånboken under armhålan, säger Eivor Nordvall. Ett av många offer för det oprovocerade och brutala våldet.