"Vi klarar inte att hålla alla förskolor öppna om vi får ett demografiavdrag på 19,5 miljoner" säger Helena Jensen, biträdande arbetsmarknads- och utbildningsdirektör i Luleå.
Förvaltningarna har beskrivit hur man klarar av att leva upp till förutsättningarna inför budgeten för 2026. Alla behöver mer pengar utöver vad de har blivit tilldelade i budgetförslaget.
Tuffast är situationen för barn- och utbildningsnämnden, som ansvarar för förskola och grundskola.
Eftersom antalet barn i förskolan minskar får förskolan mindre pengar, det görs avdrag enligt en modell som tar hänsyn till befolkningen i olika åldersgrupper. För 2026 blir det ett avdrag på 19,5 miljoner kronor, vilket motsvarar ungefär 38 pedagogtjänster.
– Vårt budskap till politiken är att vi klarar inte att hålla alla förskolor öppna om vi får ett avdrag på 19,5 miljoner, säger Helena Jensen, biträdande arbetsmarknads- och utbildningsdirektör i Luleå.
Förskolechefen har fått i uppdrag att kartlägga i vilka områden det är möjligt att lägga ned förskolor.
Samtidigt vill man behålla övertalig personal inom förskolan genom att erbjuda dem pooltjänster, som kan gå in som vikarier då ordinarie personal är frånvarande. Det sker med tanke på att cirka 30 procent av förskolans personal kommer att gå i pension de närmaste tio åren och att Luleå kommun hoppas på en rejäl befolkningstillväxt, när väl de nya industrierna är på plats.
– Vi försöker övervintra så länge som vi bara kan och hoppas att det här vänder någon gång. I den bästa av världar ska det här möta de pensionsavgångar vi har, säger Helena Jensen.
Förskola, grundskola och gymnasieskola (bilden) behöver mer pengar utöver tilldelad ram för nästa år, bland annat för att klara flytten till nya, ombyggda lokaler.
Antalet barn minskar också i grundskolan, vilket innebär ett avdrag med 2,6 miljoner kronor.
Nya skolbyggnader innebär högre kostnader för hyra, räntor och övrig drift. Hertsöskolan som ska tas i bruk höstterminen 2026 innebär 9,6 miljoner kronor i ökade driftskostnader 2026 och 19 miljoner kronor 2027. Flytten beräknas kosta två miljoner kronor.
I Gammelstad ska Stadsöskolan byggas ut och när den är klar ska Öhems- och Mariebergsskolan stängas. Under byggtiden behöver moduler hyras in. Kvarteret Örnen i centrum ska byggas om, för grundskolans behov. Kostnaderna beräknas till 24,6 miljoner kronor som inte ryms i budgeten. Ökade hyreskostnader för Tunaskolans första etapp och Stadsöskolan finns inte med, eftersom de är svåra att beräkna.
Utbyggnaden av Tunaskolan etapp 1 kommer att innebära högre lokalkostnader. Eftersom kostnaden är osäker finns den inte med i BUN:s äskande om mera pengar.
– Det som är upptaget i konsekvensbeskrivningarna är sådant som redan är igångsatt. Det är eftersatta skolor. Där ser vi ingen annan möjlighet än att vi fortsätter med det, säger Helena Jensen.
Sammantaget innebär detta att BUN begär 46,7 miljoner kronor utöver vad man preliminärt fått i budget för 2026.
Arbetsmarknads- och gymnasienämnden behöver också mer pengar, 15,2 miljoner kronor, för att klara ökade driftskostnader som ombyggda lokaler i Förvaltningshuset innebär.
Förvaltningshuset ska byggas om för gymnasieskolans behov. Ombyggda lokaler kostar mer i hyra, gymnasieskolan måste få tillägg på 15,2 miljoner kronor för att klara högre lokalkostnader.
Socialnämnden föreslås få ett tillägg på 35,4 miljoner kronor 2026 därför att antalet äldre ökar. Att rekrytera och behålla personal beskrivs som den största utmaningen för socialnämnden.
Infrastruktur- och servicenämnden behöver 22,3 miljoner kronor utöver föreslagen budget. Det motiveras bland annat med ökade kostnader för lokalbanken, åtgärder på enskilda vägar, kapitalkostnader för järnväg och kombiterminal samt att behovet av att reparera gator och vägar ökar.
Dessutom kommer övriga förvaltningar att få betala mer för städning och vaktmästeritjänster samt högre hyror, sammanlagt 11,7 miljoner kronor. De höjda avgifterna motiveras med att intäkterna inte har ökat i samma takt som kostnaderna de senaste åren.
Verksamhetsbidraget till Norrbottensteatern är inte finansierat, det måste till mer pengar för att kultur- och fritidsnämnden ska klara av det.
Kultur- och fritidsnämnden räknar upp en rad behov som man inte klarar inom föreslagen budget; driften av Hertsö bibliotek, sporthall och fritidsgård, verksamhetsbidrag till Norrbottensteatern, nytt liftsystem till Måttsund, ökade kostnader för bevakning i Kulturens hus och Luleå Energi arena samt två extra tjänster som fritidsledare. Sammanlagt cirka åtta miljoner kronor.
Räddningstjänsten behöver sex miljoner kronor utöver föreslagen budget för 2026, eftersom politikerna har beslutat att starta en deltidsbrandkår i Sörbyarna och att det krävs ökad bemanning på räddningscentralen, som 19 kommuner inklusive Luleå driver gemensamt.
Politikerna har beslutat att införa en deltidsbrandkår i Sörbyarna. Räddningstjänsten måste i så fall ges tillägg på fem miljoner kronor utöver den ekonomiska ram man tilldelats för nästa år.
Budgetförslaget som är lagt innebär att Luleå kommun skulle göra ett plusresultat på 102 miljoner kronor nästa år. Men om alla nämnder skulle få de extra anslag som de begärt, kommer överskottet i stort sett att ätas upp.
Kommunfullmäktige fattar beslut om budgeten den 17 juni.