Elen räcker inte i Norrbotten när Stockholm får kallt

Köldknäpp efter köldknäpp både i norra och södra Sverige har ställt stora krav på elproduktionen. Toppen ägde rum i tisdags då Sverige tvingades importera energi från andra länder berättar Magnus Tillqvist på Luleå energi. Att vattenkraften och vindkraften fungerar som de ska hjälper inte när det blir 18 minus i Stockholm.

Tobias Hannu på elnätsbolaget Markbygden Net berättar att vindkraften har producerat bra i kylan.

Tobias Hannu på elnätsbolaget Markbygden Net berättar att vindkraften har producerat bra i kylan.

Foto: Ulrika Vallgårda

Luleå2024-01-21 11:00

Magnus Tillqvist är chef för analys och krafthandel på Luleå energi.

– Om vi tittar tillbaka på veckan så var tisdagen kanske den mest dramatiska dagen för elmarknaden hittills i år. Då var det rejält kallt i Stockholm och det är klart att det påverkar elmarknaden mer när det är 18 minus i storstadsregionerna eftersom många bor där.

Hur påverkar det oss här i Luleå? 

– På morgontimmarna fick vi i Sverige importera en hel del el från omgivande länder, framförallt Norge, Polen och Tyskland, för då räckte inte den svenska elen till.

Sett över ett helt år så exporterar Sverige 26 Terawattimmar. 

– Men när det blir väldigt hög efterfrågan är vi beroende av våra omgivande länder för att försörja oss. Då räcker inte vårt överskott här i norr till för att mätta systemet. 

Att Norrbotten har en egen hög elproduktion hjälper inte.

– Vi hänger ihop med resten av Norden och Europa i ett gemensamt elsystem.

Ett produktionsbortfall från kärnkraftverket Forsmark 2 som hade fel på en generator påverkade också.

Hur mycket stiger efterfrågan i Luleå när det är kallt?

– Vi är egentligen inte så elberoende i och med att de flesta har fjärrvärme som uppvärmning och inte direktverkande el. Vi märker ingen markant skillnad i efterfrågan hos våra elhandelskunder, utan det är mer i ett nationellt perspektiv som efterfrågan stiger när det är kallt.

Kunderna har under senaste årens energikris dessutom blivit duktiga på att effektivisera och minska sin elförbrukning påpekar han.

Elpriserna är för närvarande på samma nivå som samma tid i fjol och inte i närheten av de skyhöga nivåer som det kunde vara 2022.

– Då var det väldigt höga priser på fossil gas i Europa, vilket hade att göra med krigsutbrottet, berättar han.

Ryssland stod fram tills dess för 40 procent av gasleveranserna, framför allt till Tyskland, berättar han, men när det blev krig slutade man köpa gas från Ryssland.

– Nu har dessa länder tvingats hitta gas på annat håll och importerar från USA och Mellanöstern vilket har har förbättrat utbudet och lett till att elpriserna har sjunkit. 

Elmarknaden förbinds med kablar mellan oss och kontinenten, förklarar han, och priserna "smittar av sig".

– Vi är inte beroende av gas i Sverige men exporterar vår el till de länder där priserna är som högst. Tyvärr står de fossila bränslen för en stor del i det europeiska energisystemet, något som kommer att ta tid att bygga om. Vi är en del av en större marknad och även fastän vi bor i Luleå så påverkas vi av allt som händer i omvärlden. 

Tobias Hannu arbetar på elnätsbolaget Markbygden Net i Piteå som skickar ut el från vindkraften till det statliga stamnätet. Markbygden är faktiskt den största anslutningspunkten i Norden när det blåser, berättar han, med 1 700 MW.

Just i Markbygden har det blåst bra trots kylan konstaterar Tobias Hannu.

– Jag bor själv i Boden och när vi hade 41 grader undrade jag hur det skulle gå. Men när vi tittar på produktionssiffrorna så har vi haft en väldigt hög produktion under den kalla perioden. 

Han tror att det är en vanlig fördom att vindkraftverken står still vid sträng kyla.

– Det är ju lätt att det blir så eftersom man själv upplever att det inte blåser. Och visst har det gått upp och ner, ibland till noll, men i Markbygden blir det inte lika kallt som i andra delar av länet och det har blåst nästan hela tiden. Särskilt om temperaturen har växlat några grader, det skapar rörelse i luften. 

Generellt sett går vindkraften som bäst under december till februari berättar han.

Det finns däremot en risk att det kan bli isbildning i turbinerna som leder till stopp. Därför värms de upp med el precis som bakrutan på en bil, berättar han.

– Man vill inte köra värmen i onödan för då förlorar du energi på det, men man har blivit bättre på att optimera det och jag har inte märkt att det skulle ha påverkat produktionen.

Att väderförhållanden är goda i Markbygden är ingen slump understryker han. Medan det var 40 minusgrader i flera dagar på andra håll var det bara under minus 30 ett halvt dygn i Markbygden.

– Området är noggrant utvalt för att det har bra vindförhållanden.

Även Vattenfall har haft en hög och stabil produktion i vattenkraften under vintern uppger Per Larsson, chef produktionsplanering för Norden på Vattenfall.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!