Jonatan Häggström går första året på teknikprogrammet på NTI-gymnasiet.
Jonatan Häggström, 17 år, går första året på tekniskt program på NTI-gymnasiet. När han får höra att F-betyget kan försvinna om två år skiner han först upp.
– Det låter perfekt för mig, jag har haft många F. Det skulle minska pressen att inte kunna få underkänt. Men samtidigt, helt ärligt, så gillar jag det betygssystem vi har nu. Det är simpelt att förstå.
I slutet av grundskolan la han på ett kol och fick godkänt i alla ämnen och kom in på gymnasiet.
– Nu är det lite likadant igen, men jag tänker jobba upp det senare, säger han.
Så vid närmare eftertanke är han nog neutral i frågan.
Han funderar lite till.
– Att bara ha godkänt har känts som en bra prestation, men det kommer ju förlora värdet liksom, när det inte går att få underkänt. Och om det inte går att gå att få underkänt, då förlorar man motivationen att gå för godkänt.
Theodore Hedqvist, 16, går första året på estet musik på Lärkan. Han gillar tanken på att F försvinner och att det ska gå att söka in på gymnasiet även om man har fått betyget 1 i något ämne.
– Det blir mycket mindre press på eleverna.
Theodore Hedqvist går första året på musik estet på Lärkan.
Men han ser fördelar även med det system som finns nu. Själv har han satsat på C men när det har gått tungt har E ändå känts godtagbart.
– Det har känts väldigt bra att kunna gå fram till en lärare och fråga: Vad behöver jag göra för att få E? Och så ger de dig två saker man ska göra.
Emilia Renberg, 17, går samhällsprogrammet första året. Hon tycker att nuvarande system är bra och lättbegripligt. En 1–10-skala verkar sämre.
– Om man inte kan bli underkänd, utan ändå kan komma in på den linjen man vill, så kan det ju hända att folk inte pluggar alls. Det kan också bli svårt för arbetsgivaren i framtiden att veta om den här personen verkligen är kvalificerad.
Emilia Renberg går första året på samhällsprogrammet i Luleå gymnasieby.
Det hon också tycker är negativt är svårigheten att nå riktigt höga betyg på den nya skalan. Själv har hon i nuläget flera A.
– Enligt vad jag har hört kommer det vara svårare att få 10 än A, säger hon.
En förändring som redan är på väg att införas är att i stället för att kursbetygen varje termin ska räknas in i de slutgiltiga meritvärdena när man söker vidare till en utbildning från gymnasiet ska endast de sista betygen man får i varje ämne räknas.
– Det låter skitbra. Det enda de borde bedöma är ju vad du faktiskt kan när du går ut skolan. Du borde inte bli straffad i trean för att du var slö i ettan, säger Theodore Hedqvist.
– Det låter väldigt lyxigt och passar bra med mitt sätt att sköta skolan – att bara pusha allt till slutet, säger Jonatan Häggström.
Han inser att det kan vara tvärtom också, att man jobbar jättebra i ettan och tvåan men tappar i trean. Ändå tycker han att det positiva överväger.
– Jag tycker bara det är positivt, säger Emilia Renberg.
Jonatan Häggström, Theodore Hedqvist och Emilia Renberg ser för- och nackdelar med det nya föreslagna betygssystemet.
När det gäller hur läroplanen är tänkt att förändras med betoning på mer basfakta och gruppundervisning och mindre analys och individuellt arbete, så råder det delade meningar.
– Det är bättre att få leta information själv, för när du kommer ut i arbetslivet behöver du kunna det för att klara av jobbet, och om du inte lär dig analysera så får du också svårare på jobbet, säger Emilia Renberg.
Killarna håller inte med.
– Att söka information själv är en av de värsta sakerna som har hänt mig. Jag har fått ganska många F på prov för att jag har misslyckats med att hitta information som är relevant, säger Theodore Hedqvist.
– Det är bättre att få kunskapen serverad, så länge man går i grundskolan, säger Jonatan Häggström.