En ren investering
Oljan måste sparas till vad den oundvikligen behöver användas till. Med långtradare på E 4 bränner vi olja i onödan, anser Anders Segerstedt, professor i industriell logistik.
FEL TRAFIK. Nyligen färdades Anders Segerstedt på E 4 mellan Örnsköldsvik och Umeå. Han mötte 95 långtradare, 1,5 ekipage varje minut. I onödan, anser han.
Foto: Håkan Gidlöw
Enligt Banverket är Norrbotniabanan samhällsnyttig och betalar tillbaka 1:45 kronor per investerad krona. Anders Segerstedt tar inte allvarligt på sådana beräkningar.- Det är svårt att få den verkliga bilden av kostnaderna och dess framtida utveckling. Hur väger man in effekterna av en framtida ökning av oljepriset? Man måste även ta hänsyn till skadeeffekter, menar han.Hur flödet i produktion och leverans spelar in på en varas pris är emellertid svårt att se för gemene man, tror Anders Segerstedt.- Människor tänker som i schackspelet, ett drag i taget. Vi ser att vi kan köpa varor billigt i ett köpcentrum men ser inte att allt hänger ihop och att varorna, även halvfabrikat, måste transporteras rationellt.Dyra droppar
Som bakgrund säger han att kostnaderna per transportenhet allmänt inte ökat med tiden. Trots att oljepriset ökat. Skälet är ökad effektivitet i hela kedjan innan kunden får varan. Anders Segerstedt tror däremot att det blir svårt att hålla emot ökade kostnader i framtiden.- Oljan som är kvar blir dyrare att exploatera. Det slår igenom på kostnaderna per transporterad enhet. Oljan måste här uppe gå till exempel till att driva timmerbilarna som hämtar virket i skogen. Inte till att köra timret på E4, säger han. Med Norrbotniabanan kommer en transporterad enhet att vara billigare eftersom det förbrukas mindre energi än vad enheten kostar att skicka med lastbil.Anders Segerstedt tror också att frakterna på Ryssland kommer igång.- Norrbotniabanan är en investering för Sverige och världen. Det handlar om att göra de naturresurser som finns i norra Sverige och på Kolahalvön samt andra delar av Ryssland förädlade och tillgängliga för världen.Vi måste också ta fram alternativa bränslen och även då behövs Norrbotniabanan. På den kan vi transportera det som blir biobränsle, menar han.
Anders Segerstedt har arbetat i företag som Gränges och Ericsson och arbetar nu vid universitetet i Luleå. Hans expertområde är planering och styrning.
Så jobbar vi med nyheter