Nu befarar experter en miljökatastrof på grund av flygbränslet.
- Det giftigaste finns tyvärr kvar, säger Gunhild Rosqvist.
Ett år efter flygkatastrofen i Kebnekaise finns spåren kvar i Sveriges kanske mest unika område. Totalt handlar det om uppemot 25 ton skrot från den militära Herculesplanet och 8.000 liter flygbränsle som spred sig över fjällsluttningen.
En förödande verklighet menar Gunhild Rosqvist, professor vid Stockholms universitet och föreståndare för Tarfala forskningsstation.
- Det ligger kvar det mesta. En del har avdunstat men det giftigaste är kvar, säger Gunhild Rosqvist till Kuriren.
Små utslag
Vattenprover togs av berörda myndigheter efter katastrofen. Prov i jokkar och andra vattendrag som gav mycket små utslag av föroreningar.
Men dessa undersökningar är inte på långa vägar tillräckliga för att ta reda på hur det är ställt i området, menar Gunhild Rosqvist. Därför togs prover i området av Stockholms universitet förra hösten.
- Men att säga hur giftigt det är, det beror på hur höga halter det blir i vattnet och det kan man inte säga för det beror på vädret, säger Rosqvist som vill att en ny insats görs i området.
- Annars kan man aldrig förklara eller ge någon prognos hur länge det kommer att vara smutsigt.
Pengar saknas
Svaret Gunhild Rosqvist hittills har fått av markägaren, Statens fastighetsverk, är att det saknas pengar.
- Jag vill att de ska bestämma sig att övervaka miljön. Då säger de att de inte har råd att låta oss som är forskare att göra det. Det måste kosta någonting för att försöka förstå vad som händer i den här miljön. Det är pinsamt.
Hur illa är det? Om man till exempel skulle äta snön där uppe.
- Nej, det kan man inte göra. En droppe kan förorena en hel vattentank. Det behövs väldigt lite för att ett vattendrag ska bli otjänligt.
Därför måste någon med specialkunskaper övervaka området den närmaste tiden, anser Gunhild Rosqvist. Annars slutar flygkatastrofen i förlängningen i en naturkatastrof.
- Det är inte alls bra, det är illa.
Förvånad
Per Sandberg, förvaltare på Statens fastighetsverk och projektledare för städningen, är förvånad över Rosqvist utspel.
Hans förklaring till att saneringsarbetet drog ut på tiden är att klartecken från haverikommissionen gavs först i slutet av augusti. Ett arbete som man tvingades avsluta i september på grund av den tidiga vintern.
- Då inriktade vi oss på att ha ett övervakningsarbete på bäckar och andra vattendrag som flyter ut från glaciären, säger Per Sandberg till Kuriren.