EU-besked om järnväg utan betydelse

Regeringen driver frågan om Norrbotniabanan i EU men inte i Sverige – så får man tolka infrastrukturministerns besked.

INGEN FÖRÄNDRING. Att Sverige med framgång driver frågan om en ny kustjärnväg i EU betyder inte att projektet är prioriterat här hemma. Så kan man tolka infrastrukturminister Catharina Elmsäter Svärds kommentar om EU-beslutet. 
 Foto: Linda Wikström

INGEN FÖRÄNDRING. Att Sverige med framgång driver frågan om en ny kustjärnväg i EU betyder inte att projektet är prioriterat här hemma. Så kan man tolka infrastrukturminister Catharina Elmsäter Svärds kommentar om EU-beslutet. Foto: Linda Wikström

Foto: Linda Wikström

Luleå2013-11-25 12:14

I förra veckan stod det klart att EU ställer sig bakom en ny kustjärnväg från Umeå till Luleå. EU-parlamentets beslut innebär att hela Botniabanan, även den obyggda nordliga länken, ska ingå i det europeiska stomnätet. Det innebär att EU vill att banan ska vara klar 2030.

Beslutet sätter tryck på Trafikverket menar Norrbotniabanegruppens projektledare Elisabeth Sinclair. Men vad säger regeringen, Kuriren har sökt ansvarig minister sedan i början av förra veckan och fick till sist följande svar på frågan om EU:s beslut förändrar något.

– I Trafikverkets förslag till nationell plan så finns inte den delen med i det. Regeringen har för avsikt att fastställa den planen under våren 2014, säger infrastrukturminister Catharina Elmsäter Svärd (M).

Betyder EU:s besked något annat?

– Det innebär att Sverige har möjlighet att söka finansiering från EU-budgeten för de objekt som finns identifierade i EU-beslutet, säger Svärd.

Det stödet kan stå för en knapp tredjedel av kostnaderna vilket i nuläget värderas till sju miljarder kronor.

Alliansen ser hellre förbättrat underhåll i stället för nybyggnad. När kommer då ombyggnaden av norra stambanan och malmbanan till stånd, med dubbelspår?

– Regeringen återkommer om det under våren 2014 i beslutet om nationell plan, säger Svärd.

Hon har tidigare sagt att "dubbelspår går före Norrbotniabanan" och Trafikverket har sedan tidigare fått i uppdrag att titta på underlaget för dubbelspår på Malmbanan.

Det är Sverige och Finland som tillsammans drivit frågan om att en ny kustjärnväg ska ingå i det europeiska stomnätet. Att projektet då ändå inte är prioriterat av regeringen förklarar Catharina Svärd så här:

– EU-beslutet innebär en plan för Transeuropeiska nätverket till och med 2050. Regeringen fastställer nationella planen till och med 2025.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om