Även lärarna fick lägga undan sina mobiltelefoner när terapeuten Patrik Wincent höll sin föreläsning om digital stress på Östra skolan i tisdags. "Förmedla fler skoluppgifter 'offline'", var ett av Wincents råd til lärarna.
Diskussionen om skärmtiden bland barn och unga är återkommande samtalsämne runt middagsborden numera.
I tisdags ordnade rektor Mattias Nilsson och föräldrarådet på Östra skolan (f-6) med föreläsningen "Den digitala stressen – vad gör den nya tekniken med våra barn?" för såväl skolpersonal som vårdnadshavare.
Auktoriserade terapeut Patrik Wincent, känd från Lyxfällan (2018-19) och grundare av Dataspelsakuten, var inbjuden som expert och har skrivit flera böcker på temat beroenderelaterad problematik.
Wincent beskriver hur även de minsta barnen snabbt fastnar framför skärmarna när mobiler, surfplattor och datorer finns överallt numera.
– Vi har problemet med ”den digitala barnvakten”, med föräldrar som använder "plattan" eller mobilen för att få dem tysta. Men är ett tyst barn ett bra barn? Nej, de behöver tvärtom ventilera saker och uttrycka känslor, säger han till Kuriren i en pratstund mellan föreläsningarna.
"Vi har en hel generation unga som rör på sig för lite i dag och bara umgås via nätet, spelar spel i stället för att träffas fysiskt. Men vi behöver den sociala kontakten för att utvecklas optimalt", säger Mattias Nilsson, rektor på Östra skolan.
Mot bakgrund av elevernas kunskapstapp och alltmer bristande koncentrationsförmåga vill regeringen införa en helt mobilfri grundskola på nationell nivå, en lagstiftning som träder i kraft 2026.
Patrik Wincent pekar på ett sent uppvaknande hos både politiker, skolansvariga och andra debattörer.
– Jag besökte en skola redan 2012 som hade mobilförbud, landets första faktiskt. Och den skolan har haft fantastiska resultat ända sedan dess.
Båda han och rektor Mattias Nilsson menar att det fanns en naivitet i skolvärlden när digitaliseringen inleddes för några decennier sedan.
– Trenden har varit: Kliver vi inte på det digitala tåget nu, kommer vi att missa utvecklingen. Men vi har aldrig stannat upp och frågat oss vad vi håller på med? säger Nilsson.
– Alla accepterade läsplattorna som en bra grej och först nu först nu ser man effekterna – men sämre betyg och allt svårare för eleverna att fokusera och vara närvarande, säger Wincent.
Regeringen vill införa ett nationellt mobilförbud i grundskolan från 2026 mot bakgrund av sjunkande studieresultat och alltmer bristande konentrationsförmåga hos eleverna.
Efter att ha intervjuat cirka 400 rektorer beskriver terapeuten två motsatta förhållningssätt.
– Det ena lägret vill gå ännu längre digitalt, anpassa sig till den nya tekniken och ”Instant gratification”-hjärnan (omedelbar tillfredsställelse), med enbart snabba klipp, korta lektioner, fler pauser och så vidare.
– Det andra lägret vill bromsa, ta in mer analoga böcker och låta eleverna faktiskt ha tråkigt emellanåt också, jobba med tålamodet och samtidigt lära sig nya saker.
Mattias Nilsson beskriver hur man på Östra skolan redan i allt högre utsträckning frångår de digitala läroverktygen.
– Vi går tillbaka till det analoga. När du slår upp en sida i en lärobok, fastnar ditt öga där ett tag, medan du digitalt snabbt byter skärm eller flik och så är du plötsligt någon helt annanstans.
"Fem-tio minuter innan lektionerna börjar ser man eleverna stå och 'boosta' sig själva digitalt. Det första de gör när de sedan får tillbaka telefonerna är att 'scrolla' allt de har missat", säger rektor Mattias Nilsson i samtal med terapeut Patrik Wincent.
Som tidigare rektor för Hertsöskolans högstadium gick Nilsson i bräschen för mobilförbudet. Samtidigt ser han tydligt hur beroende eleverna är av sina sociala medie-appar.
– Dagens appar är morgondagens historia, det kommer hela tiden nya. Och fem-tio minuter innan lektionerna börjar ser man eleverna stå och ”boosta” sig själva digitalt. Det första de gör när de får tillbaka telefonerna är att "scrolla" allt de har missat under dagen.
“FOMO" (Fear of missing out), eller “Nomophobia” (rädslan för att vara utan mobiltelefon) är välbekanta fenomen för Patrik Wincent, så även vad gäller vuxnas skärmberoende.
– Forskningsstudier visar att vi tar upp våra mobiltelefoner cirka 200 gånger om dagen. En aspekt av det är den primitiva instinkt vi har sedan stenåldern att behöva kontroll över vår omgivning, vilket gör att vi ständigt måste kolla sociala medier eller nyhetsflöden.
Och farorna med skärmberoende och digital stress är flera, menar Wincent.
– Vårt uppmärksamhetsspann har sjunkit från tolv till åtta sekunder, vissa talar till och med om bara sex sekunder. Och allt detta gör det svårare för barn och unga att bli intresserade av något. Även vuxna tappar bort sig i längre texter numera.
Redan i boken Den digitala barnvakten från 2017 beskrev Patrik Wincent hur viktigt det var med sunda regler gällande skärmanvändningen bland barn och unga.
Med skärmberoendet kommer också en utbredd sömnproblematik.
– Unga kan vara uppe till sent på nätterna för att de känner sig stimulerade i hjärnan av mobilerna. Tyvärr blir det tvärtom. De sover alldeles för lite, vilket i sig kan ge psykisk ohälsa, säger terapeuten apropå det "blåa" ljuset från skärmarna.
Skärmberoendet är att likna vid andra sorters missbruk, menar Wincent, med "dopaminkickar" och snabba förströelser som kommer i algoritmstyrda strömmar via ”reels” och videoklipp.
– Jag vill påstå att vi alla har utsatt oss för ett massexperiment. Teknologin med AI och allt går i en rasande fart, medan vi människor har samma hjärnor som på stenåldern. Inte konstigt att det blir krockar då.
"Jag vill påstå att vi alla har utsatt oss för ett massexperiment. Teknologin med AI och allt går i en rasande fart, medan vi människor har kvar samma hjärnor som på stenåldern", säger terapeuten Patrik Wincent.
Samtidigt ser han ett trendskifte nu när alltfler går in i längre "digitala detox"-perioder.
– Jag träffar gymnasielever som raderar bort alla sociala medie-appar och rentav väljer gamla ”dumtelefoner”, bara för att kunna fokusera bättre.
– Det var samma kring vi hur vi förhöll oss till maten förr. Då visste vi inte vad maten innehöll och valde mer osunda alternativ, medan vi äter mycket sundare i dag, säger Patrik Wincent.
"Forskningsstudier visar att vi tar upp våra mobiltelefoner cirka 200 gånger om dagen", säger terapeuten Patrik Wincent.