Ritva Tamminen sitter i förbundsstyrelsen i Hörselskadades Riksförbund.
Att inte höra vad folk skrattar åt, konstant fråga vad folk sagt och inte längre kunna gå på restaurang.
Så såg vardagen ut för Barbro Larsson, 76, när hon stod i kö för att få tid på hörcentralen i Luleå. För henne tog det fem år innan hon fick den hjälpen hon behövde.
– Herregud ändå. Det tog från 2019 och ända in i 2024, säger hon när hon tänker tillbaka på processen.
Att få stå i kö till hörcentralen är Larsson långt ifrån ensam om. I en kartläggning som Hörselskadades Riksförbund presenterat är Norrbotten det län som har längst väntetid på hörapparater i Sverige. Det kan ta upp till två år innan man får komma på sitt första besök.
– Det är två långa år som kommer innebära mycket stress och dåligt mående både psykiskt och fysiskt, säger Ritva Tamminen från Hörselskadades Riksförbunds styrelse.
Tamminen förklarar att det största problemet är att människor tappar den sociala förmågan.
– Man drar sig tillbaka och träffar inte vänner och bekanta, kanske inte ens den närmaste familjen. Då blir man isolerad och riskerar att bli deprimerad.
Barbro Larsson känner igen sig. Hon berättar om ett restaurangbesök hon gjorde med sina vänner i stan.
– Jag gav upp när vi satt där. Det går ju inte att fråga vad någon sagt varje gång.
Ritva Tamminen vet att konsekvenserna kan bli stora.
– Forskning visar att det är ökad risk för demens när du inte kan vara social. Det kan leda till sjukskrivning för att du inte klarar av att jobba och då blir det ju en samhällskostnad också.
Barbro Larsson har beställt knappar med ett tydligt budskap.
I Barbro Larssons fall blev processen utdragen när pandemin kom. När det hade gått fyra år orkade hon inte vänta längre och åberopade vårdgarantin. Då blev hon skickad till Stockholm men inte ens där kunde vården lösa hennes problem med att få en hörapparat som sitter i örat.
– Ett hjälpmedel som eventuellt kunde funka skulle kosta mig privat mellan 9 500- och 13 000 kronor. Då meddelade jag att jag inte intresserad, säger hon.
Men så en dag när Barbro Larsson är ute och går ringer en audionom från Sunderby sjukhus upp.
– Jag trodde först det var på skoj och att någon försökte luras när de sa att jag fått en tid i Sunderbyn.
Men det var inget skämt. Barbro fick komma till hörcentralen och fick till slut det hjälpmedel hon behövde.
Hörselskadades Riksförbund
Styrelsemedlemmen Ritva Tamminen är medveten om att många väljer att betala för att få hjälp privat. Något som hon vill varna för.
– Du blir inte patient utan du blir kund. Då kan du inte vända dig till vården när du behöver hjälp utan du får gå tillbaka där du köpte den, säger hon.
Tamminen förklarar att det kan bli dyrt i längden. Det är inte alla som har koll på att man då hamnar under konsumentköplagen istället för patientlagen.
– Det är viktigt att tänka på. Det ska inte behöva kosta 30 000- till 40 000 kronor att få en hörapparat.
Samtidigt förstår hon varför folk väljer att ta saken i egna händer. Förbundet jobbar för att väntetiderna ska kortas i länet. Bilden de har är att gruppen äldre som är i behov har vuxit snabbare än vad vårdpersonalen har gjort.
– Det saknas audionomer och den närmsta utbildningen ligger i Umeå. Det kanske gör att vi inte får upp audionomer hit på samma sätt, säger hon.
Exakt vad lösningen är vet hon inte. Men konsekvenserna är tydliga enligt Barbro Larsson. Hon berättar att hon känner många som inte tycker att det är värt att kontakta vården.
– Det är så långa väntetider att folk inte tror att de kommer få någon hjälp. Då går de runt och lider av att de hör så dåligt i stället.