Den mest uppmärksammade insatsen var när en 25-årig man räddades efter att ha rasat 50 meter ned i ravin under en topptur i Terrakaise.
Det är polisen som organiserar alla räddningsinsatser i fjällvärlden med hjälp av frivilliga från Fjällräddningen.
Under 2015 ryckte fjällräddarna ut vid 85 tillfällen i Norrbotten. Det motsvarar en gång i veckan under vintertid.
– Fjällräddningen kostar staten stora summor. Förra året omsatte vi bara i Norrbotten 1,5 miljoner kronor. I det ingår bilersättning och vårt arvode. Den stora kostnaden är inte inräknad i summan. En helikopter kostar runt 60 000 kronor om dagen, säger Roine Norström, chef för länets fjällräddare.
Fjällräddningen i Sverige omfattas av lagen om skydd mot olyckor och bekostas helt av skattemedel.
Den vanligaste orsaken till fjällräddning är att undsätta sjuka eller skadade personer, men inte sällan handlar det om dåligt utrustade turister som överskattat sina krafter.
– Ibland när man hämtar folk på fjället tänker man att turisterna borde tvingas ta en försäkring som täcker våra kostnader i samband med räddningen, säger Roine Norström.
Per Karlsson, operativ chef inom polisen, är inne på samma linje.
– I Norrbotten får vi räkna med att vår högalpina terräng lockar hit äventyrare. I andra länder måste du teckna en försäkring innan du får ge dig av i vildmarken. I Sverige behövs inga försäkringar. Det är vårt dilemma.
Tycker du att fjällturister borde vara försäkrade?
– Jag är för dåligt insatt för att uttrycka mig så. Det är en svår fråga, men allt som får risktagarna att bli mer ansvarsmedvetna så att de inte belastar staten och våra skattemedel är väl bra?