Det är på Svenska Dagbladets debattsida bråket har blossat upp. I onsdags skrev Irene Svenonius en artikel där hon reagerar mot de föreslagna ändringarna i kostnadsutjämningsdelen av skatteutjämningssystemet. Förslaget skulle bland annat innebära att Stockholms läns landsting får betala ytterligare 1,6 miljarder i kostnadsutjämning.
"Ett dråpslag mot Stockholmsregionen", skriver Svenonius i sin artikel.
M-profilen skriver också att hela landet självklart ska leva, men att det inte bara är avfolkade kommuner som behöver stöttas ekonomiskt.
"Det kostar också att växa. Stockholmsregionen växer snabbt med 40 000 nya invånare varje år. Det gör oss till Europas snabbast växande huvudstadsregion. Vår snabba tillväxt gynnar hela landet, men ska vi överhuvudtaget kunna möta den ställs höga krav på nya miljardinvesteringar i både mer kollektivtrafik och sjukvård."
Dessutom har Stockholm som enda ort i landet ett tunnelbanesystem, vilket också är förenat med kostnader. Svenonius skriver att hon skulle vilja se en särskild "tunnelbanevariabel" som skulle gynna Stockholm.
Hon avslutar sin text med att poängtera att huvudstaden inte kan förväntas fungera som finansiär för hela landet.
"Att återigen använda skattebetalarna i Stockholmsregionen som bankomat för att utjämna regionala skillnader må vara kortsiktigt lätt, men det är inte långsiktigt rätt."
Britta Flinkfeldt har skrivit en replik där hon kallar Svenonius synpunkter "tröttsamt raljerande". Hon konstaterar också att både Arjeplogs kommun och Region Norrbotten redan betalar för kollektivtrafiken i Stockholm. Flinkfeldt lyfter också att norra Sverige bidrar till Sveriges ekonomi via sina naturresurser.
"Bara skatterna på vattenkraften i Skellefteälven ger större tillskott till staten än vad som går tillbaka till området i skatteutjämning. Då har vi inte ännu börjat räkna på själva elproduktionen. Eller vad förädlingsvärdet av mineralerna i landet ger, vilket är i paritet med statens infrastrukturbudget. Diskussionen om vem som ger tillskott till vad är varken svart eller vit", skriver hon.
Kommunalrådet poängterar också att skatteutjämningssystemet är till för att jämna ut strukturella skillnader som inte är påverkbara för de lokala politikerna.
"Det finns ingen faktor för 'välskött' eller 'dåligt skött' i systemet – den lättskötta kommunen med fördelaktiga kostnader hjälper den svårskötta kommunen med ett mer besvärligt kostnadsläge", skriver Britta Flinkfeldt.