Folkökning i länet beror på asyllagen
Det är tveksamt om ökningen av befolkningen i Norrbotten 2006 är ett tecken på att utvecklingen vänt.Om den ekonomiska tillväxten i länet håller i sig kan det däremot vara början till en positiv befolkningsutveckling, konstaterar SCB.
I flera år i rad minskade befolkningen. Minskningen avtog fast först 2006 noterades en svag ökning av befolkningen. Det här är ingen stadig kurs, menar SCB.
"Ökningen är mycket måttlig och beror till stor del på den tillfälliga asyllagen. Ökningen ligger också under riksgenomsnittet", rapporterar SCB.
Positiv utveckling
Fortsatt ekonomisk tillväxt kan alltså vara början till en positiv befolkningsutveckling.
-Ja, ett skäl för en ökning kan ju vara det. Befolkningstillväxt beror ju på så mycket, det har ju också att göra med invandring och demografi, med barnafödandet, säger Hans Björklund, statistiker vid SCB.
Skälet till att SCB studerat Norrbotten är att det skrevs och rapporterades en hel del om länets utveckling, uppger han. Det fångade intresset. Någon liknande studie av andra län har inte gjorts. Studien av Norrbotten ska inte ingå i något underlag för beslut eller annan åtgärd, uppger SCB.
I vilket fall som helst konstaterar SCB vidare att Fyrkanten haft en positiv befolkningsutveckling under hela 2000-talet. För folk i länet är det mer bekant att det är Piteå och Luleå som gått framåt. SCB anser emellertid att kommunerna är så tätt knutna till samma arbetsmarknad så de betraktas i klump. Sysselsättningsutvecklingen har dock inte varit någon höjdare i Fyrkanten på senare år.
Kiruna, Gällivare och Haparanda har uppvisat en stark ekonomisk utveckling. Kalix är en svårtydd kommun och andra kommuner har inte haft någon bra utveckling eller så svajar det upp och ner.
"För några kommuner börjar befolkningsutvecklingen se mycket bekymmersam ut", konstaterar SCB.
Så jobbar vi med nyheter