Det är inte minst i ett debattinlägg i Kuriren där ett upprop för folkomröstning görs.
Läs mer: Så bör Luleå göra.
Jan Nilsson, Bensbyn, står som undertecknad för insändaren. Hans budskap är att det inte finns ett politiskt mandat värt namnet för en så omfattande förändring av skolstrukturen som nu planeras.
Kommunmedborgarna bör få folkomrösta om saken.
"Jag måste få fundera", svarar kommunalrådet Yvonne Stålnacke.
Skolförslaget, så långt det kommit, lutar sig emot slutsatsen att det blir svårt att klara lärarförsörjningen, då krävs åtgärder för en mer flexibel och sammanhållen skola.
Stålnacke pekar på skolans ansvar allmänt att klara försörjningen av lärare.
– Att lämna det uppdraget till en folkomröstning låter vanskligt, säger hon.
En fråga är vad som händer om efterfrågan av lärare löser sig med tiden.
Ska skolstrukturen då göras om på nytt?
– Det man ser är en långsiktig brist på lärare, nu finns ett stort glapp, de som går i pension är långt fler än de som tillkommer, säger Stålnacke.
Jan Nilsson skriver att folkomröstning kan ske om minst tio procent av de röstberättigade kommunmedlemmarna väcker frågan.
Kommunen hade i senaste valet 60 900 röstberättigade och 2 262 röstberättigade utländska medborgare. Det vill säga att cirka 6 300 namn krävs för att kommunfullmäktige ska tvingas besluta om folkomröstning. På kort tid har cirka 3 000 namn samlats in, skriver Jan Nilsson.
"Med tanke på skolfrågans dignitet och att den påverkar hela kommunen torde det därför inte vara någon omöjlig uppgift att samla in de namnunderskrifter som krävs", lyder hans slutsats.
Folkomröstning bör i så fall ske när ett färdigt planförslag föreligger, alternativt i samband med valet 2018, menar Nilsson.
En rad initiativ har tagits till att förkasta eller förändra grundförslaget till ny skolstruktur. En fråga som privatpersoner räknat på är kostnaderna.
Läs mer: Skolan går back.