2010 lade Luleå kommun ned sina särskilda lärmiljöer för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), detta trots hårda protester från föräldrarna. Eleverna går i dag i vanliga klasser men enligt föräldrarna fungerar det inte bra för alla barn.
– Alla är nog överens om att vi har ett problem, säger Kerstin Lindström i föräldragruppen Attention.
Hon och Catrin Söderlund skrev i höstas ett medborgarförslag där de listade ett antal förslag för att förbättra situationen för dessa elever. Det finns ett stort antal elever i behov av särskilt stöd men i medborgarförslaget valde man att främst fokusera på barn med Aspergers symptom.
– Den samverkan som finns i arbetet är för dålig. Och det är rektorn som bestämmer och därmed även har makt att säga nej till insatser för barnen, säger Kerstin Lindström.
Catrin Söderlund säger att föräldrarna vet mycket hur barnen fungerar och de vill ha en handlingsplan för när elever börjar skolan, byter klass eller stadie.
– Det skulle skapa mer likhet. I dag ser det väldigt olika ut på skolorna. Det är helt upp till vilka lärare och rektorer de får, säger hon.
Föräldrarna vill ha även en funktion som håller samman skolgången för dessa elever och som även har överblick över läget för samtliga elever med NPF.
– I dagens skola har eleverna inte bara en lärare. Det är inte ovanligt att en elev har 9 pedagoger på mellanstadiet, säger Catrin Söderlund.
Lindström menar också att de särskilda lärmiljöerna borde återupprättas när inget annat fungerar. Hon ser det som ett misstag att de lades ned.
– Det har man inte gjort i Piteå eller Skellefteå till exempel. Eleverna skulle integreras i skolan och i Luleå tolkades det rent fysiskt. Men så var inte tanken, säger hon.
Men deras förslag avslogs av barn- och utbildningsnämnden (Bun) med motiveringen att det är många som har ansvar för de eleverna.
– Bun:s ordförande Ingrid Norberg har sagt att hon inte förstår hur det ska gå till. Hon kunde ha frågat oss, säger Söderlund.
– Jag är inte förvånad. Jag känner inget direkt motstånd utan mer att Luleå kommun är vilsen i den här frågan, säger Lindström.
De avser att återkomma med ett nytt medborgarförslag senare i år när de tagit del av en kommande rapport om elever med adhd.
I Luleå är antalet berörda elever knappt 70. Svårigheten att få dessa barn till skolan är betydande, enligt siffror på riksnivå stannar sex av tio elever med Aspergers syndrom regelbundet hemma.