– Rådet är fortfarande noll. Det enkla beslutet skulle vara att inte tillåta något fiske alls, men vi väljer att ta en viss risk, säger Martin Karlsson, utredare inom Havs- och vattenmyndigheten.
Han menar att de som fiskar siklöja i Bottenviken borde vara glada över att ett visst fiske ändå tillåts i år, trots rådet från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, om nollupptag av siklöja.
– Vår främsta mål är att säkerställa de biologiska resurserna för framtida generationer. Men det finns en rad osäkerheter i analyserna av fiskebeståndet som gör att vi ändå tycker att vi kan tillåta ett begränsat och balanserat fiske. Vi vill även se till den samhällsnytta som löjfisket står för och att den får bibehållas även i år, säger han.
En tillåten fiskekvot på 454 ton siklöja har samma påverkan på det uppskattade beståndet i år, som förra årets fiskekvot hade på dåvarande bestånd, enligt Martin Karlsson.
Från fiskerinäringens håll har det påpekats att fiskarna själva har bäst kännedom om hur det står till med beståndet av siklöja.
– Det är vi som myndighet som förvaltar fisket av siklöja, i likhet med alla nationellt förvaltade arter. Det skulle vara ett överilat beslut att till exempel besluta om en större infiskningsmängd än den nu beslutade med tanke på hur rådgivningen faktiskt ser ut, säger Martin Karlsson.
Teija Aho är vd för Guldhaven, som producerar Kalixlöjrom. Hon är ekolog och har även en bakgrund inom fiskeriförvaltningen.
– Det här är väldigt negativt för näringen. Det kommer att bli bara en veckas fiske ungefär.
Den minskade fiskekvoten kommer att leda till brist på Kalixlöjrom, följt av stigande priser, konstaterar hon.
– Det hotar Kalixlöjrommen som varumärke. När löjrommen blir dyrare kommer kunder att välja andra alternativ, till exempel löjrom från Finland.
Hon är besviken över det hon menar är bristande dialog från Havs- och vattenmyndighetens sida.
Martin Karlsson påpekar att fiskerinäringen nåddes av rådgivningen samtidigt som myndigheten och att de har fått framföra sina synpunkter.
– Vi har fått leverera våra synpunkter skriftligt, men vi har inte haft dialogmöten som vi brukar ha, menar Teija Aho.
Beslutet är enligt henne fattat på osäkra grunder.
– Siklöjabeståndet lever sitt eget liv oavsett vad vi gör, det har det alltid gjort. Det lilla fisket vi bedriver påverkar inte det.