Fortsatt kamp mot rötan
En förnyad skadeinventering behöver göras innan man tar ställning till vilka åtgärder som behöver göras för att bevara kyrkstugorna i Gammelstad.Något måste göras åt vägarna, men än är det oklart hur mycket det kommer att kosta.
I våras startade arbetet med att ta fram en långsiktig förvaltningsplan för kyrkbyn. Flera så kallade fokusgrupper arbetar med olika frågor som har betydelse för världsarvet i Gammelstad. I tisdags träffades gruppen som arbetar med den fysiska miljön och bebyggelsevård.
- Vi konstaterade att vi behöver en åtgärdsplan som sträcker sig över lång tid, där det tydligt framgår hur vi vill att hela miljön ska gestalta sig, säger Charlotta Sanell, världsarvssamordnare på Luleå kommun.
Individuella lösningar
Den senaste skadeinventeringen av kyrkstugorna gjordes 1999 och man är ense om att den rapporten måste uppdateras. Det behövs detaljerade uppgifter om vad som orsakat rötskadorna på de enskilda stugorna, för att man sedan ska kunna vidta rätt åtgärder. I vissa fall kanske det behövs individuella lösningar, i andra fall kan lösningarna vara mer generella för en grupp stugor.
En fråga som kommit upp till diskussion är om vägarna i kyrkbyn ska smalnas av. Den åtgärden skulle leda till andra positiva effekter, då bilförarna skulle bli tvungna att minska hastigheten. Andra obesvarade frågor handlar om hur djupt man ska gräva, om det ska anläggas spångar till kyrkstugorna eller om man ska bygga trummor under vägarna för dräneringens skull.
- Det är många lösningar som vi måste vara klara över innan man sätter spaden i jorden, så att man får ett bra resultat som håller på sikt, påpekar Charlotta Sanell.
Nu är det inte bara att sätta spaden i jorden, kyrkbyn är en fornlämning och därför krävs tillstånd från länsstyrelsen så snart man ska gräva i jorden. För närvarande saknas en sammanställning av de arkeologiska utgrävningar som redan gjorts i kyrkbyn. En sådan sammanställning skulle förenkla länsstyrelsens tillståndsbedömning.
Snöröjningen är bättre
Ambitionen i gruppen är att faktaunderlaget ska vara färdigt senare i höst, så att man sedan kan ta ställning till vilka åtgärder som behövs. Ännu är det inte klart vilka ekonomiska resurser som finns att tillgå och hur tidplanen ser ut.
Snöröjningen, som tidigare tagits upp som ett problemområde, har förbättrats menar Charlotta Sanell. Skadorna som snövallarna har förorsakat på utsatta kyrkstugor har påtalats för de ansvariga och det har gett effekt.
- Framförallt har man sett till kyrkstugornas bästa, man har fraktat bort snön när det har blivit större snövallar. Det märks också att det blir mindre smältvatten på vägarna, säger hon.
En gemensam skötselplan ska göras för hela området. Meningen är att snöröjningen ska ske på samma sätt, oavsett om vägen är vägverkets, kommunens eller församlingens ansvar. Skriftliga instruktioner ska kombineras med en digital karta över området som alla väghållare ska ha tillgång till.
Så jobbar vi med nyheter