Fortsatt krassliga

Under de senaste sju åren har ohälsotalet ökat mycket kraftigt. Högsta nivå nåddes 2003, då var ohälsotalet 43,2 dagar. Det ska jämföras med den lägsta nivån som inträffade 1998: då var ohälsotalet 33,6 dagar.  ? I slutet av 1990-talet och några år framåt fick vi en tuffare arbetsmarknad och det återspeglade sig i högre ohälsotal. Dessutom fick vi en ändrad attityd till sjukskrivning, säger Rolf Lundgren på försäkringskassans huvudkontor i Stockholm. Du talar om en ändrad inställning till sjukskrivning ? vad menar du?  ? För att få sjukpenning ska man var så sjuk att man inte kan arbeta. Men en del människor anser att de kan stanna hemma från arbetet av andra skäl som att de bråkat med en arbetskamrat. Den synen är fel och därför skärper vi också tillsynen när det gäller utbetalningar, säger Rolf Lundgren. Stora skillnader Det stora regionala skillnader när det gäller ohälsotal. Förra året hamnade Danderyd lägst med drygt 20 medan Ljusnarsbro i Örebro län hade 77,5 dagar. Haparanda kom tvåa från botten med 70,7 Varför är det så stora regionala skillnader? Rolf Lundgren säger att en förklaring till Norrbottens höga siffra beror på åldersammansättningen: länet har högre medelålder än andra län och det ger högre ohälsotal. Samtidigt säger han att det är en delförklaring. Arbetsmarknaden  ? Den lokala arbetsmarknaden har stor betydelse för ohälsotalet. Det finns också en annan koppling: de som har hög utbildning och hög inkomst har lägre sjukfrånvaro än andra. Och omvänt. Under senare år har ohälsotalet sjunkit i hela landet och ligger nu på i genomsnitt 41,5 dagar. Försäkringskassan har som mål att sänka det till 37 dagar 2008. I Norrbotten hamnade ohälsotalet för 2005 på 51,6 dagar. Försäkringskassan har som mål att sänka det till 38 dagar 2008.  ? Vi ska klara en sänkning av ohälsotalet med flera åtgärder. Där ingår större satsning på rehabilitering så att människor kommer snabbare tillbaka till sina arbeten. För att klara det ska vi öka samarbetet med arbetsgivarna och med AMS.