Hör partipolitiken hemma i kyrkan eller inte? Det är en av frågorna som står i centrum av debatten inför kyrkovalet nästa söndag.
Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna är de tre så kallade sekulära partierna som ställer upp i valet. Posk (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan), Frimodig kyrka, Öppen kyrka – en kyrka för alla och Kyrklig samverkan i Visby stift är de obundna nomineringsgrupper som har mandat i kyrkomötet i dagsläget.
Där finns också Borgerligt alternativ, Fria liberaler i Svenska kyrkan, Kristdemokrater i Svenska kyrkan, Miljöpartister i Svenska kyrkan och Vänstern i Svenska kyrkan. Det är grupper som bottnar i partipolitiska ideologier, men som organisatoriskt inte har någon koppling till sina respektive moderpartier.
– De kallar sig kristdemokrater, men inte Kristdemokraterna. Vi har inget med dem att göra, säger KD:s pressekreterare Helena Klange.
Varför inte?
– Vi tycker nog att det är två olika saker. Staten och kyrkan ska inte ha med varandra att göra längre.
Maria Johansson-Berg, som är toppkandidat för Socialdemokraterna i Norrbotten i kyrkovalet, tycker att partipolitiken är viktig för kyrkan.
– Socialdemokraterna är en garanti för den öppna folkkyrkan. De nomineringsgrupper som säger sig vara obundna verkar för de kyrkoaktiva och skapar en elitkyrka. Då kommer kyrkans betydelse minska drastiskt, säger Johansson-Berg.
– Om kyrkans styre bara består av kyrkoanställda och kyrkoaktiva blir kyrkan inskränkt. Styrs kyrkan av alla yrkesgrupper och åldrar får man en bredare verksamhet.
Lars-Gunnar Frisk, som är ordförande för Posk i Luleå stift, tycker inte att partipolitik har något att bidra med i Svenska kyrkan
– Program och ideologier från den sekulära partipolitiken är inte relevanta för de kyrkliga frågorna. Frågorna i kyrkan ska avgöras utifrån teologiska överväganden, säger Frisk.
Posk framhåller också att bara en liten del av svenska folket är medlemmar i politiska partier och att en partipolitisering av kyrkan kan skada den folkliga förankringen.
– Med bara partipolitik blir det ett elitstyre. Med oss och andra obundna alternativ finns det möjlighet för alla att engagera sig utan att ta ställning till partipolitik, säger Lars-Gunnar Frisk.
Den socialdemokrat jag har pratat med säger tvärtom.
– Det är ett barockt resonemang. För det första har man en fruktansvärt fördomsfull syn på de människor som är aktiva i Svenska kyrkan. Dessutom misstänkliggörs ofta präster som ett skumt släkte med reaktionära åsikter. Det är en viktig grupp och det är tråkigt att man använder dem som tillhygge.