Norrbottensgården från 1800-talet är familjen Henriksson-Rovas hem.
Hon har passerat den gamla Norrbottensgården många gånger när hon kört över Gäddviksbron på väg till Karlsvik och längs E4 på väg hem från Piteå.
– Jag har alltid varit nyfiken på hur det såg ut inuti huset, berättar Matilda Henriksson Rova, 45, när hon visar runt i de tio rummen.
Egentligen var hon, maken Johan , 55, och barnen Hannes, 20, Miranda, 18 och Vendela, 17 nöjda med sitt tidigare boende. De hade byggt nytt hus på Östra Kronan och de tyckte mycket om både huset och grannarna.
– Jag minns exakt vilken dag vi flyttade in i det huset, jag hade längtat så mycket efter att få bo där.
När hon såg att den stora 1800-talsgården i Gäddvik var till salu sa hon till Johan att hon ville gå på visningen. Nu skulle hon få stilla sin nyfikenhet. Då hade familjen ingen tanke på att köpa gården, de var bara nyfikna.
Den pampiga kakelugnen i salen är rummets självklara blickfång.
Salen är gigantisk och rymmer flera sittgrupper.
Den pampiga kakelugnen i salen är rummets självklara blickfång.
– Men så gick jag in här och blev som förtrollad. Jag gick runt i salen och smekte det vackra plankgolvet med min bara fot. De långa, oskarvade golvplanken med en len yta förförde mig helt och hållet. Jag hörde inget av vad de andra runt mig pratade om.
När Matilda till slut lyfte blicken hörde hon mäklaren säga till Johan att han skulle besöka dem på tisdagen. Johan hade också blivit förälskad och bett mäklaren att värdera huset på Kronan utifall att …
Det solgula köket har fönster i flera väderstreck och rymmer såväl familj som gäster.
Gården ligger i ett lantligt läge.
Flera av fönstren blickar ut över ängar och älv.
Hästen Börje, i mitten, med sina kompisar på vinterkollo hos grannen.
– Jag och Johan var eld och lågor. Tänk om det ändå skulle vara möjligt? Vi är båda uppvuxna intill Torneälven i Pello och har alltid haft en längtan att bo vid vattnet. Visst skulle det här huset bli dyrare, men vi ordnade ett lånelöfte och gav oss in i budgivningen. Tyvärr överskreds vårt maxtak ganska snabbt och det kändes trots allt ok att bo kvar på Kronan.
Några dagar senare kom ett oväntat samtal från mäklaren. Säljaren ville träffa dem.
– Det kändes overkligt, men säljaren valde oss som köpare och det kändes som att det var meningen. Vi skrev kontrakt i augusti och flyttade in på lucia.
Timmerväggarna har lämnats synliga på flera ställen i huset, som här i hallen, där en av kakelugnarna står.
Det gamla mjölkskåpet i hallen slukar mycket förvaring.
Vackra kakelugnar och gamla dörrar anger tonen i Norrbottensgården.
Redan på inflyttningsdagen fick Matilda stifta bekantskap med husspöket som hon hade hört talas om.
– Jag skulle lyfta upp en låda ovanpå ett skåp och det fanns bara en snurrstol att stå på. Den var ostadig och rörde hela tiden på sig. Tills en dörr, som annars är otroligt trög, plötsligt öppnades. Sekunderna efter det var stolen helt still, det var som att någon höll i den. När jag lyft upp lådan sa jag ”tack så mycket för hjälpen”, innan jag sprang ner, skrattar Matilda och berättar att hon lärt sig att det är ett vänligt sinnat spöke som även hjälpt henne med barnuppfostran ibland.
På entréplan ligger kök och två rum i fil.
Tapeter med gammaldags mönster klär väggarna i alla rum.
Matilda och pudlarna Penny och Carma trivs på gården i Gäddvik.
Eldstaden i köket eldas alltid på julaftonen.
Det solgula köket har fönster i flera väderstreck och rymmer såväl familj som gäster.
Det solgula köket har fönster i flera väderstreck och rymmer såväl familj som gäster.
Hästen Börje, i mitten, med sina kompisar på vinterkollo hos grannen.
Den här dörren öppnades mystiskt redan första dagen i huset när spöket gjorde entré.
Med sex eldstäder går det åt ved.
Carma spanar över föräldrasovrummet på övervåningen.
Ett 32 år gammalt Kurirenreportage är inramat i bagarstugan.
När flyttlasset gick till Gäddvik kunde familjen förverkliga drömmen om egna hästar. Ganska snart betade ett par ridhästar utanför köksfönstret.
– Nu har vi bara en häst kvar, Börje. På vintrarna får han gå på lösdrift hos grannen på andra sidan älven. Men till sommaren flyttar han hem till vår egen äng. Det finns inget mysigare än att ha hästar på gården och Börje brukar tigga till sig en morot genom köksfönstret.
Hästen Börje, i mitten, med sina kompisar på vinterkollo hos grannen.
På sommaren lever också familjens bagarstuga upp. Familjen månar om hela gården och bagarstugan anses ha ett särskilt kulturhistoriskt värde.
Bagarstugan är ett favorittillhåll under somrarna.
Här bakas bröd, bullar och pizza.
Ett 32 år gammalt Kurirenreportage är inramat i bagarstugan.
För familjen Henriksson-Rova är bagarstugan ett mervärde på flera sätt. Här bakas allt ifrån bröd och bullar till pizza och den lilla stugan är en populär gäststuga för gårdens besökare.