Friskolor får väl godkänt
Svenskt näringsliv har låtit genomföra en attitydundersökning vad föräldrar, gymnasieelever och skolpersonal tycker om friskolor respektive den kommunala skolan. Undersökningen speglar vad man tycker i de större städerna.På de flesta undersökta områdena får friskolorna bättre betyg än de kommunala skolorna.
984 föräldrar med barn i grundskolan, 1.008 gymnasieelever och 712 personal på gymnasieskolor har svarat på frågorna. Bortfallet bland personalen har varit stort, 44 procent av de tillfrågade har inte svarat på webbenkäten. Bland föräldrar och gymnasieelever som blivit intervjuade på telefon ligger svarsfrekvensen på 79 respektive 80 procent.
Bättre än kommunalt
Kristina Scharp visar diagram efter diagram där friskolorna får bättre betyg än de kommunala skolorna, med undantag för några områden där det omvända förhållandet råder.
Varför är du så noga med att betona skillnaderna mellan friskolor och kommunala skolor i undersökningen?
- Jag tror att skolorna kan ha något att lära av varandra, att friskolor tillför det svenska utbildningsväsendet en hel del nyttigheter, svarar Kristina Scharp.
Sammanfattningsvis är nio av tio föräldrar med barn i fristående skolor nöjda med barnens
skolor, mot sex av tio föräldrar med barn i de kommunala skolorna. Friskoleföräldrarna är nöjda med skolans fostrande roll, 79 procent, jämfört med 47 procent bland föräldrar med barn i kommunala skolor. Friskoleföräldrarna är också mycket mer nöjd med föräldrainflytandet i
skolan, 75 procent är nöjda jämfört med 41 procent av föräldrarna med barn i kommunala skolor.
Nöjdare med friskolelärarna
82 procent av gymnasieeleverna på friskolor ger bra betyg åt sina lärare, mot 74 procent av eleverna på de kommunala skolorna. Friskoleeleverna är också mer nöjda med sin arbetsmiljö på skolan, 79 procent är nöjda mot 65 procent av eleverna på de kommunala skolorna.
När gymnasieeleverna betygsätter sin utbildning skiljer det inte mycket mellan skolformerna; 83 procent av eleverna i den kommunala skolan är nöjda, mot 82 procent av friskoleeleverna.
Några få undantag
På några områden får de kommunala skolorna bättre betyg än friskolorna. 78 procent av eleverna i de kommunala skolorna svarar att de skulle välja samma gymnasium igen, mot 74 procent av eleverna i friskolorna. 76 procent av eleverna i de kommunala skolorna skulle välja samma program/gren igen mot 70 procent av eleverna i friskolorna.
Undersökningen har genomförts i skolor som ligger i kommuner som klassas som "större städer", med 50.000 till 200.000 invånare. Det innebär att storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö inte ingår i undersökningen.
Endast Luleå stort nog
Av länets 14 kommuner är Luleå den enda kommunen som ingår i kategorin större städer.
Endast friskolor som bedrivs i vinstdrivande aktiebolagsform och som varit verksamma i minst två år har ingått i undersökningen. Bland dessa friskolor har sedan ett slumpmässigt urval gjorts. En kommunal skola som har liknande socioekonomisk profil som friskolan har sedan valts ut för att ingå i undersökningen.
I Norrbotten finns det för närvarande bara två friskolor som bedrivs i aktiebolagsform; Malmens friskola i Malmberget med elever i årskurs sex-nio och NTI-gymnasiet i Luleå, där de första eleverna började skolan höstterminen 2004.
Så jobbar vi med nyheter