Det är långa köer till platserna vid många av landets friskolor. Kötiden har gjort att det är svårt för många friskolor att erbjuda plats till flyktingbarna som kommer hit.
Friskolorna riksförbund har uppmärksammat problemet med kötiderna för bland annat utbildningsminister Gustav Fridolin, som nu presenterat ett förslag till lösning.
Lösningen går ut på att friskolorna från 1 november i år får vika fem procent av det totala elevantalet åt flyktingbarn som inte hunnit bo två år i Sverige innan läsåret börjar.
Förslaget är en del av den migrationspolitiska överenskommelsen i riksdagen som alla partier, utom Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, står bakom.
Vid Norrskenets friskola i Luleå, som numera ägs av Pysslingen, innebär inte förslaget någon större skillnad eftersom de inte har några längre köer till de olika klasserna. Vid skolan går i dag 180 elever.
– Friskolorna i framför allt storstäderna har velat ta emot flyktingbarn i skolorna. Men kösystemet har sagt stopp då de hamnar sist i kön, förklarar Kjell Linde, tillförordnad rektor vid Norrskenets friskola i Luleå.
Vid skolan finns i dag ett antal elever med utländsk bakgrund, men ingen som är nyanländ till Sverige.
– Vi har inte fått någon förfrågan. Jag tror att de flesta i Luleå gått till den kommunala skolan, säger han.
Han tycker dock att frågan är viktig och han ställer sig mycket positiv till att friskolorna får vika fem procent av platserna till nyanlända flyktingbarn.
– Vi skulle gärna göra det. För alla måste hjälpas åt för att få integrationen att fungera. Vi ser elever med utländsk bakgrund som en tillgång och vill vara med och dra vårt strå till stacken, säger Kjell Linde.
Han berättar också att Pysslingen har ett färdigt program för hur man ska jobba med nyanlända flyktingbarn i skolorna.
Vid Nya Läroverket i Luleå, som har en skolenhet på Bergviken och en på Bergnäset och totalt nästan 700 barn inskrivna, är man också glada över den föreslagna nyordningen.
– Vi har köer och om det skulle komma en förfrågan i dag om plats skulle vi tvingas säga nej på grund av de köregler som finns, säger Magnus Selberg, vd vid Nya Läroverket.
De enda nyanlända flyktingbarn som finns i Luleå i dag är ett antal äldre ensamkommande barn som går på gymnasiet. Magnus Selberg. Han har dock funderat ut en eventuell lösning om det skulle bli ett tryck efter platser.
– Vi har en policy om att bara ha 20 barn i varje klass. Om vi tillfälligt ökar på det till 21 barn så tar det barnet inte någon annans plats, förklarar han.