Genmodifiering skrämmer

Biodlingen i Norrbotten hotas av genmanipulerad potatis.  - Politiker och myndigheter agerar oansvarigt och blåögt, säger Erik Heedman, engagerad biodlare i Luleå.

OROLIG BIODLARE. Oron sprider sig bland biodlarna i länet. Det som skrämmer Erik Heedman och hans kollegor är de genmanipulerade grödorna. Förra veckan gick stärkelsepotatisen Amflora klartecken av EU och redan till sommaren kan den finnas på de norrbottniska potatisåkrarna. Foto: HÅKAN GIDLÖW

OROLIG BIODLARE. Oron sprider sig bland biodlarna i länet. Det som skrämmer Erik Heedman och hans kollegor är de genmanipulerade grödorna. Förra veckan gick stärkelsepotatisen Amflora klartecken av EU och redan till sommaren kan den finnas på de norrbottniska potatisåkrarna. Foto: HÅKAN GIDLÖW

Foto: Håkan Gidlöw

Luleå2010-03-15 06:00
Förra veckan fick den genmanipulerade potatisen Amflora klartecken av EU. Det innebär att den kan komma att odlas kommersiellt redan till sommaren, kanske till och med på de norrbottniska potatisåkrarna. Försöksodling av potatisen har tidigare år ägt rum på tre platser i Norrbotten - i Sunderbyn, Piteå och Haparanda. Det här är den första genmanipulerade grödan som blivit godkänd för odling i Sverige men det finns andra växter som väntar på grönt ljus. Skrämmer
Utvecklingen på området skrämmer många människor och miljörörelsen. Växtodlare och biodlare är kanske de mest kritiska. Att släppa in genetiskt förändrade växter i Sverige kan i förlängningen skada både insekter, människor och all odling som är beroende av pollinering. Det är i alla fall vad biodlarna i länet är rädda för. - Det finns cirka 150 medlemmar i länets biodlarföreningar och uppemot 60 av dem finns i Luleå, berättar Heedman. Fler kvinnor
Erik Heedman upptäckte biodlingen för elva år sedan och blev biten och i dag håller han i kurser för nybörjare. - Intresset för biodling växer. Just nu har vi två studiecirklar med 16 deltagare igång. Det är fler och fler yngre och en allt större andel kvinnor som börjar med bin, säger han. Biodling är en samhällsnyttig verksamhet som kan försvinna i framtiden, om odlingen av genmodifierade organismer (GMO) sprids. Risk för spridning
Det är stärkelsen i den genmanipulerade potatissorten Amflora som pappersindustrin vill åt - potatisen kommer inte att säljas som människoföda. Problemet är bara att det finns en risk för att de förändrade generna ska sprida sig. Miljörörelsen tycker att genmanipulerade växter utgör en oacceptabel risk för människor och djurs hälsa och för miljön. Det är den tyska kemikoncernen BASF som äger Amflora men även den svenska bonderörelsen har varit med på ett hörn genom sitt delägande i Plant Science Sweden AB (tidigare Svalöf Weibull). Det var också det sistnämnda företaget som tog fram potatissorten i samarbete med SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Konflikt
Redan under provodling har det uppstått konflikter mellan GM-odlingar och biodlare. - I Tyskland var det en biodlare som fick kasta all sin honung eftersom han fick in genmanipulerad nektar i sin skörd, berättar Heedman. Han säger också att äppelodlarna i Kina får pollinera sina träd för hand eftersom alla pollinerande insekter har dött på grund av att man använt så mycket bekämpningsmedel. - I USA är det många biodlare som råkat ut för att deras bin har dött. Man vet inte vad det beror på. Misstankar riktas emellertid mot odling av GMO.
Den nya stärkelsepotatisen Amflora är genmodiferad för att bara producera en av två stärkelsesorter som finns i potatisstärkelse. Restprodukten från stärkelseframställningen har godkänts för foderanvändning och som gödsel. Det är bara cirka 20 procent av potatisen som blir stärkelse. De allra flesta genmodifierade växter innehåller en gen för antibiotikaresistens, även Amflora. Gener för antibiotikaresistens används rutinmässigt i genmodifierade växter som så kallad markörgen. Resistensgener kan sprida sig från genmodifierade växter till exempelvis tarmfloran hos människor och djur.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om