Ger inte F21 fribrev

F 21, F 4, F 7 eller F 17. Om tre veckor kommer beskedet om vilken eller vilka flygflottiljer som ska läggas ned.
? Ingen flottilj har fribrev, säger socialdemokraten Håkan Juholt som är ordförande i försvarsberedningen.

LULEÅ2004-08-27 06:30
Jackie Bortz
Den 16 september presenteras förslag till vilken struktur som det svenska flygvapnet ska ha. Inför beslutet gästade försvarsberedningens ordförande Håkan Juholt Norrbotten på onsdagen och torsdagen. Han besökte K 4 i Arvidsjaur och Bodens Garnison och F 21 i Luleå. <br>Vid sitt besök berättade Juholt om de diskussioner som förs i försvarsberedningen. Där ingår frågan om en eller två flottiljer ska läggas ned.<br>Effektivare att koncentrera<br> ? Det kan vara effektivare att koncentrera verksamheten till ett par flottiljer. Samtidigt kan det finnas fördelar att ha flottiljerna spridda i landet. Vi är inte riktigt klara med vad som är bäst, säger Juholt.<br>Ni ska fatta beslut om hur det svenska flygvapnet ska organiseras i framtiden. Hur långt sträcker sig ert perspektiv?<br> ? Det sträcker sig mycket långt, mycket mer än de fyra år som försvarsbeslut brukar hålla. Det handlar om en helt annan inriktning av försvaret. Tidigare hade vi ett försvar som skulle ha en avskräckande verkan, den fanns för att förhindra anfall. <br> ? Nu ska vi i stället ha inriktning på ett brett internationellt engagemang. Det ställer nya krav på försvaret. Och därför måste strukturen ändras, säger Håkan Juholt.<br>Han talar om hur det arbetet inleddes för ett tiotal år sedan då det ena förbandet efter det andra lades ned.<br>Hårda protester<br> ? Det var hårda protester mot nedläggningar av förband. Men de genomfördes ändå och det var tur för annars hade vi inte klarat av de åtaganden som vi har i dag när det gäller internationella uppdrag.<br>I det sammanhanget talar han om den tid när värnplikten var allmän. Varje år kallades mellan 50.000 och 60.000 unga män in till det militära. Nu ska bara 10.000 kallas in. Och de som blir inkallade ska få en annan typ av utbildning än tidigare generationers värnpliktiga.<br>Det är denna nya inriktning av det svenska försvaret som ligger bakom det kommande försvarsbeslut. Håkan Juholt jämför synen på hot mot Sverige förr och nu.<br>Inget militärt hot längre<br> ? Förr ansåg man att Sverige hotades av militär invasion. Det var främmande länders soldater som skulle strömma in i landet. Men läget i dag är annorlunda. Nu finns det helt andra metoder att knäcka ett land. Vad händer exempelvis om vattentillförseln slås ut? Eller om våra bankomater upphör att fungera?<br> ? I dag finns helt andra sätt att kriga på än förr. Och det är mycket svårare att skydda sig. <br>Bakom det kommande försvarsbeslutet ligger en ny bedömning om hotbilden mot Sverige. Enligt den finns det inte längre något militärt hot mot landet. Men kan inte situationen ändras?<br> ? Självklart och det är vi medvetna om. Men vi tror att den struktur som vi håller på att fatta beslut om också ska klara av nya typer av hotbilder, säger Håkan Juholt.<br>Har flottiljernas geografiska läge någon betydelse för de beslut som ni ska fatta om ett par veckor?<br> ? Nej, inte som jag ser det. Avstånden är inte så stora med tanke på de hastigheter som dagens flygplan klarar av.<br>Nu finns det statliga utredningar som talar för F 21 men också för K 4 och Bodens garnison. Det gäller främst Karl Leiflands utredning som talar om hur Norrbotten kan bli övningsområde för utländsk militär. Vad är din uppfattning om det?<br> ? Regeringen har lagt in Leiflands utredning i det kommande försvarsbeslutet. Och det är en stark signal. Men som jag ser det kan övningarna här uppe också skötas från andra delar av landet.<br>Håkan Juholt talar om de samtal som riksdagspartierna har om det kommande försvarsbeslutet. Han säger att det är centern, kristdemokraterna och socialdemokraterna som ligger närmast varandra. Vad det innebär får vi veta om tre veckor, den 16 september. <br>
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Luleå