"Goda lösningar behöver extra tid"
Luleå har en ny stadsarkitekt. Kuriren har träffat mannen på den utsatta posten och undrar om han vet vad som väntar. - Ja, det känns skönt att inte vara helt ny, säger han.
HÖGA HUS. Hur blir höghusens framtid i Luleå med den nye stadsarkitekten. Inget klart svar från Henrik Sjöberg.
Foto: Linda Wikström
Han påpekar att bygglovet "kommer sist i en lång kedja". Efter all annan planering, projektering och debatt om för och emot. - Och då finns det en otålighet att komma igång och det är lätt att ha för bråttom. Men goda lösningar behöver extra tid, säger han. Sjöberg vill dock inte recensera hur Luleå kommun klarar detta. Han konstaterar bara att detta är ett generellt problem och inget unikt för Luleå. Hur bygglov hanteras är något som Luleåborna har åsikter om. Restriktioner på grund av flyg och industrier, brist på byggbar tomtmark och bostadisering av stadsnära fritidshusområden är faktorer som bäddar för beslut som skapar åsikter. Många beslut nagelfars av många. Och det finns en utbredd uppfattning om att det lönar sig att personligen agera för sin sak. - Hmm, jag har noterat det - det är mycket spring här på kontoret för att påverka tjänstemännen. Man vill ta sig rätt. Men det är inte säkert att det är framgångsrikt. Och jag ser det inte som något problem, vi ska givetvis kunna klara personliga kontakter utan att påverkas, säger Sjöberg. Han är medveten om att allmänhetens förtroende för verksamheten är naggat. - Frustration över beslut skapar en känsla av att inte alla är lika inför regelverket. För att motverka detta krävs god information; om att bygglov styrs av lagar och regler - det är ingen slump att besluten blir som de blir, säger Sjöberg och tillägger: - Vi ska göra liknande bedömningar i likartade fall även om de enskilda bedömningarna inte är helt lätta. Många planer är gamla och man vill bygga mer än planen tillåter. Då är det viktigt att vi har en policy för hur vi ska hantera avvikelser. Förtätning
Nya bostadsområden, nya vägar och så kallad förtätning (nya byggen på ledig mark i befintlig bebyggelse) skapar också motstånd och protester. - Kommunen måste förklara vad den vill. Då kan människor bättre förstå förändringen i stället för att bara oroa sig för de negativa konsekvenserna. En förtätning skapar ett mer levande område och det gäller för oss att lyfta fram det positiva i förändringen, säger Sjöberg. Svåra beslut
Byggnadsnämnden tar besluten, och ofta de svåraste besluten, och Henrik Sjöberg vill att den vet vad den gör. Han menar dock att det är hans ansvar att ge dem rätt information. - Ibland är det knepigt och då är det är roligare att nämnden vet vad de fattar för beslut, säger han. Luleås nye stadsarkitekt är både ung och stockholmare. I alla fall om man tänjer lite på båda begreppen; Henrik Sjöberg är 37 år, född i Täby och uppvuxen i Upplands-Väsby. Han har arbetat i andra kommuner men var konsult åt ett privat företag när han hittade en annons på internet: Luleå söker en ny stadsarkitekt. - Innan dess hade jag nog inte riktigt tänkt på det, säger han om karriärklivet. Han har hunnit bilda sig en god uppfattning om stadens arkitektur men är mycket försiktig och taktfull i sina omdömen. Han gillar dock centrum och antyder att den äldre bebyggelse som finns kvar måste skyddas. Han menar också att de nya villaområden som vuxit upp på Kronan kanske inte är särskilt lyckade rent arkitektoniskt, hustyperna spretar åt olika håll vilket kanske inte uppmärksammas av enskilda husbyggare. - I nya fribyggarområden kan det vara svårt att hitta en positiv variation. Det kan lätt bli att det spretar för mycket men jag har förståelse för det, det är svårt att veta hur grannen ska bygga, säger han. Sjöberg passar också på att tycka till om de nya höghusprojekten i centrum men säger: - Det ska bli intressant att se hur man upplever höghus på Lulsundsberget, det är nytt för Luleå att bygga högt i hög terräng. Det brukar man inte göra. Fotnot: PBL är plan- och bygglagen.
Henrik Sjöberg om
Södra hamnplan:
– Här finns potential, det finns ingen annan bra öppen plats i centrum och det synd att nyttja den som parkering. Här kan man skapa en funktion för alla årstider; loppis, marknad, scener av olika slag. Trekanten? Nej, Södra hamn är bättre, vyn är mer intressant och här finns en större flexibilitet.
Loet:
– Man får väl inte säga det men det känns som en baksida, det är inget bra eller tydligt avslut på Storgatan. Här har staden inte riktigt kunnat bestämma sig vad man vill. Men om det blir ett Resecentrum vid järnvägen och busstationen flyttar dit, då öppnas helt nya möjligheter.
Bevarandet av gamla byggnader:
– Jag tror att reaktionerna mot rivningarna i Fritz Olsson-kvarteret egentligen handlar om något annat, om saker som hänt tidigare. Det finns en känsla av att snart finns inget att bevara. Det finns därför anledning att veta vad man gör och vara försiktig.