Kammaråklagare Åke Hansson hade på sig fram till klockan elva i går förmiddag att ta ett beslut när det gällde de häktade militärerna från Belgien.
Det handlade om två alternativ: att väcka åtal, eller att försätta männen på fri fot.
En kvart innan åtalstiden gick ut kom beslutet från åklagaren: "Det föreligger ej längre skäl för häktning."
Enligt vad Kuriren erfar tog Åke Hansson beslutet efter ett hemligt möte med berörda parter. En belgisk åklagare och polis hade då lämnat garantier till det svenska rättsväsendet.
- Då fanns inga skäl att hålla dem häktade längre, säger en källa till Kuriren.
Betalar alla kostnader
Den belgiska regeringen har också försäkrat att de kommer att stå för samtliga kostnader i denna skandal som har hamnat på högsta internationella nivå.
Karin Sandén, ämnesansvarig på brottmålsenheten för internationellt samarbete på Justitiedepartementet, är expert i internationell rätt.
Måste ge tillstånd
Hon förklarar att det slöts ett avtal mellan berörda länder när Natoprojektet Partnerskap för fred startades 1994.
Ett av dessa avtal är att både sändande och mottagande land har domsrätt över den aktuella personen. Men om en person som jobbar inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering ska kunna åtalas, då måste regeringen ge tillstånd.
- Det är för att det inte ska uppstå motsättningar och att det ska gå att kontrollera på ett helt annat sätt, så att inga misstag görs, säger Karin Sandén.
Sandén berättar att det också finns en rad andra tillfällen då det krävs tillstånd från respektive regering för att väcka åtal.
Rättegången kommer nu att hållas i Belgien. Det troliga är att förhandlingen hålls utan målsägare och vittnen på plats, förklarar en källa till Kuriren.